31 Augusti 2019 - 14:50
De tre high school-kompisarna Stella (Zoe Margaret Colletti), Auggie (Gabriel Rush) och Cuck (Austin Zajur) tar på Halloween med sig den till stan nykomna Ramón (Michael Garza) till ett hemsökt hus där en familj bodde vars dotter (Kathleen Pollard) var galen och hängde sig själv. Dottern var känd för att berätta spökhistorier genom väggarna till taktens barn och när Stella tar med sig en av hennes sagoböcker hem inser hon snart att det var ett ödesdigert misstag då boken av sig själv börjar skriva nya spökberättelser om henne och hennes vänner - och berättelserna blir till verklighet och slutar alltid med död...
Som ni kanske ser är producenten Guillermo del Toro posternamnet för Scary Stories to Tell in the Dark men likt Peter Jackson var det för förra årets Mortal Engines så är det inte del Toro som står för regin. Han står dock för manuset tillsammans med fyra andra och i regissörstolen sitter den relativt oprövade och okända André Øvredal. Detta hade dock rent visuellt och ton-mässigt kunnat vara en del Toro-film rakt igenom. Filmen lever och andas del Toro på många sätt men den kommer inte riktigt upp till del Toro-nivå.
Scary Stories to Tell in the Dark är som jag förstått det baserad på en serie böcker av Alvin Schwartz och med den vetskapen faller det mesta på plats. Filmen känns nämligen som en berättelse som försöker summera upp flera böcker i en film samtidigt som den i slutet i sann Hollywood-anda försiktigt öppnar upp för uppföljare. Det hela känns väldigt knögligt men filmens story utspelar sig i all fall 1968 och består alltså av att vi får stifta bekantskap med de tre "töntarna" Stella, Auggie och Chuck. Stella är den söta men missförstådda tonårstjejen som har väggarna i flickrummet täckta med skräckfilms- och gothbandsposters och som gillar att skriva (självklart har hennes mamma lämnat henne och hennes pappa vilket hon tar på sig hela skulden för). Auggie är den bakteriefobiske och hypokondriskte pojken (som självklart på Halloween klär ut sig till en Pierrot och irriterat måste förklara detta för alla som tror att han är en clown). Sist ut har vi Chuck som ni säkert kan gissa är den där töntiga killen som vill verka tuff (självklart är hans reaktion när boken senare börjar skriva hans spökhistoria "I don't wanna die - I haven't even had sex yet!"). Som ni märker är det ganska stereotypa roller och karaktärer och så kommer det fortsatt vara genom hela filmen. Utöver huvudpersonstrion har vi den mystiske Ramón som glider in i stan med sin snygga bil och skinnjacka, han är på rymmen från något men vad? (spännande! sexigt!) och även Auggies utseendefixerade och självupptagna storasyster Ruth (Natalie Ganzhorn) som självklart dejtar ledaren för skolans sport jocks - Tommy - som mobbar Stella, Auggie och Chuck.
För att göra en lång historia kort så räddar Ramón Stella, Auggie och Chuck från Tommy och hans vänner under Halloween och dem visar som tack Ramón stans hemsökta hus - före detta hem till familjen Bellows som drev pappersbruket i stan. Familjen Bellows var som sagt framgångsrika men dem hade en mörk hemlighet - dottern i familjen - Sarah som var missbildad och därför hölls instängd i källaren. Ingen utanför familjen vet hur hon såg ut men det sades att traktens barn smög sig till huset för att genom väggarna få spökhistorier berättade för sig av henne. När barnen mystiskt började dö riktades misstankarna mot Sarah och svart magi troddes ligga bakom dödsfallen. Sarah hängde sig i sitt källarrum och familjens mörkhyade husa - och dennes dotter - avskedades i tron att det var dem som lärt upp Sarah i svart magi. Stella, Ramón, Auggie och Chuck hittar Sarahs gömda rum och där även en bokhylla med sagoböcker. Stella tar med sig boken med spökhistorier - vars blodröda text sägs vara skriven i barnblod - hem men snart upptäcker hon att det skulle hon inte ha gjort. Boken börjar framför hennes ögon skriva nya spökhistorier i färskt blod - den första historien handlar om Tommy som attackeras av fågelskrämman på den gård han bor på och när Tommy nästa dag är spårlöst borta - och en fågelskrämma iklädd hans kläder har tagit den gamla fågelskrämmans plats - inser Stella att historierna i boken händer i verkligheten och när historierna börjar handla om hennes vänner måste dem komma på ett sätt att stoppa förbannelsen innan dem alla faller offer för en dödlig spökhistoria.
"You don't read the book. It reads you."
Scary Stories to Tell in the Dark är alltså uppbyggd kring bokstavligt talat läskiga historier att berätta när det är mörkt och de båda första av dessa - Tommys och Auggies - är riktigt läskiga, och även Ruths är riktigt obehaglig, men därefter tappat dem väldigt mycket. Chucks är väl hyfsat hårresande men både Ramóns eller Stellas berättelser får dig mest att rycka på axlarna och titta på klockan eftersom filmen ändå närmar sig sitt slut. Ramberättelsen som utspelar sig mellan spökhistorierna är väldigt fattig och lider av att ingen av karaktärerna aldrig blir mer än de silkestunna schabloner jag beskrev ovan. Att Ramón tittar på Stella med kåta rådjursögon och eyefuckar henne från sekunden hon hoppar in och gömmer sig i hans bil undan Tommy & co är det enda fröet till den kärlekshistoria som vi ska förstå utspelar sig mellan dem utan att någon som helst annat händer för att styrka det. Sarahs bakgrundhistoria om den egentliga anledningen till att hon låstes in av sin familj är förvisso intressant men slarvas bort i ett allt för dåligt skrivet och framfört manus.
Scary Stories to Tell in the Dark har som sagt ändå en del riktigt bra läskiga delar inledningsvis och del Toros anda vilar om än väldigt ytligt över hela filmen vilket räddar den från en absolut bottenbetyg men jag skulle inte säg att det är något direkt värt att se.
Betyg: 2/5
0 kommentar(er)
