I år är det valår i Sverige. Den 14 september går vi till vallokalerna och bestämmer vilka som ska sitta i riksdagen under de nästkommande fyra åren och vilka av dem som ska få regera. 2014 är mitt första år som röstningsberättigad och jag har därför under de senaste två veckorna läs igenom alla riksdagspartiers parti/principprogram samt deras ”vår politik A-Ö”. Detta för att ha en grund att stå på och veta var de olika partierna står inför valåret. Sedan ska jag givetvis försöka snappa upp de olika utspelen och förändringarna som kommer komma under de nästkommande månaderna fram till valdagen. Vad som följer här nu är mina sammanställda kommentarer som jag gjorde under min genomläsning. Läs dem och så pratar vi mera sedan.
Socialdemokraterna:
Partiprogram: 39 sidor
A-Ö: 70 punkter
Kommentar:
Partiprogram något långt och upprepande. Demokrati röd tråd. Både partiprogrammet och A-Ö innehåller mycket visioner men lite konkret.
Ekonomi - håller med.
Europa och världen - vet ej
Jobb - håller mestadels med.
Miljö och klimat - vet ej, kärnkraftfrågan håller med.
Skola och utbildning - håller med.
Välfärd och trygghet - håller med.
Sammanfattning:
Socialdemokraterna har tankarna och idéerna men hur de ska genomföras talas det tyst om. Målet om lägsta arbetslöshet EU 2020 återkommer ständigt. Tiden går…
Nya Moderaterna:
Idéprogram: 25 sidor
A-Ö: 114 punkter
Kommentarer:
Idéprogrammet är lagom långt, fokus ligger på liberalism, människan och att stjäla begrepp och formuleringar av andra partier. Framtidsvisionsprogrammet däremot är alldeles för långt med 134 sidor. Det är det ingen som orkar läsa. A-Ö är kvar i det gamla, består mer av vad de har gjort sedan 2006 än vad de ska göra framöver. Moderaterna står för en ”amerikanisering” av den svenska politiken. Är du arbetslös är det ditt eget fel.
Bostad – vet ej.
Brott och straff – håller med.
Demokrati – håller delvis med.
Djurskydd och viltvård – håller inte med.
Ekonomi och skatter – håller inte med.
Energi – håller delvis med.
EU – håller delvis med.
Familjen – håller med.
Funktionsnedsättning – vet ej, mest tomma ord.
Företagande och entreprenörskap – vet ej.
Försvar och krisberedskap – håller delvis med.
Hälso – och sjukvård – håller inte med.
Infrastruktur och trafik – håller delvis med men vet ej.
IT och internet – håller delvis med.
Jobben – håller inte med.
Jordbruk – håller delvis med men vet ej.
Jämställdhet – håller inte med.
Kultur och idrott – håller med.
Migration och integration – håller delvis med.
Miljö och klimat – vet ej
Sjukförsäkringen – vet ej.
Skola och utbildning – håller inte med.
Social trygghet – håller delvis med, mest tomma ord.
Utrikespolitk – vet ej.
Äldre – håller inte med.
Sammanfattning:
”Om vi fortsätter att ta ansvar, visar omtanke om varandra och agerar långsiktigt kan framtidens Sverige bli ett starkare land än någonsin tidigare.” Om dom bara hade införlivat det i sin politik…
Miljöpartiet:
Partiprogram: 40 sidor
A-Ö: 48 punkter
Kommentarer:
Partiprogrammet, som är lagom långt, innehåller allahanda snurrigheter, från sänkt rösträtt till 16, fri invandring utan landsgränser och fri fildelning, samt ouppnåeliga fantasivisioner. Finns även spår av vettiga förslag men i mångt och mycket talar de ständigt emot sig själva.
A-Ö är inte uppdelat i kategorier men jag kan delvis hålla med dem i 23 av 48 punkter. Problemet är att det finns i princip noll konkreta formuleringar och inte heller några förslag om hur visionerna ska införlivas. Många av dem är omöjliga, flummiga, ytliga saker som ”alla” kan skriva under på.
Sammanfattning:
MP säger sig vara stigfinnarna inom svensk politik men jag skulle snarare säga att de gått helt vilse.
Centerpartiet:
Idéprogram: 21 sidor
A-Ö: 153 punkter
Kommentarer:
Miljö- och klimatsnacket är copy-paste från MP, alternativt tvärtom. Mycket likt miljöpartiet men där miljöpartiet pratar om samanhållning och lösa problem tillsammans pratar Centern om individualism och den egna personens rätt. ”Detta är vår vision för en hållbar framtid.” Hade ju varit kul med lite förslag till genomförande.
A-Ö är bra uppdelat med kategorier, dock förekommer flera punkter ett antal gånger under olika kategorier. Ganska konkret formulerat på de flesta frågorna. Centerpartiet har bättre, och konkretare, miljöpolitik än miljöpartiet.
Arbetsmarknad och jobb – Håller delvis med.
Bostad – Håller med.
Ekonomi och skatter – håller inte med.
Europa – håller med.
Familjen – håller delvis med.
Företagande – håller inte med.
Försvar – håller med.
Infrastruktur och trafik – håller med.
Integration och invandring – håller delvis med.
IT – håller inte med.
Jordbruk, jakt & fiske – Håller delvis med.
Jämställdhet och diskriminering – håller delvis.
Kultur, media och idrott – håller med delvis.
Lag och rätt – håller med.
Miljö – håller med.
Sociala frågor – håller inte med.
Spel och konsument – håller med.
Trygghetsystem – håller inte med.
Utbildning – håller delvis med.
Utvecklingsarbete och miljö – håller delvis med men vet ej.
Vård och omsorg – håller delvis med.
Sammanfattning:
Centerpartiet är ett liberalt, miljötänkande parti som är glad i egenföretagare och sänkta skatter. Just skattesänkarpolitiken går inte ihop med allt de vill göra.
Folkpartiet liberalerna:
Partiprogram: 30 sidor
A-Ö: 173 punkter
Kommentarer:
Det närmsta ett partiprogram jag hittar på Folkpartiet liberalernas hemsida är ett förslag till partiprogram som, troligtvis, skulle antas mellan den 13-17 november 2013. Varför det färdiga inte är uppe på hemsidan är märkligt och något slarvigt. Inte helt oväntat är liberalism genomsyrande i detta annars knapra partiprogram. Inte heller Folkpartiet liberalerna har kategorier på sina A-Ö men jag kan hålla helt eller delvis med om 83 av 173 punkter. Reformglädjen lyser igenom i A-Ö och även liberalismen.
Sammanfattning:
Folkpartiet liberalerna är som sagt liberaler. I deras politik lyser en stark övertro på just liberalism, och reformer, fram.
Kristdemokraterna:
Principprogram: 180 sidor.
A-Ö: 230 punkter.
Kommentarer:
Med ett principprogram på 180 sidor och A-Ö med 230 punkter kan Kristdemokraterna skrämma bort folk som inte orkar läsa igenom allt. Dom kan också på så sätt vinna väljare som därmed inte har full koll på var de står. Kristdemokraternas principprogram innehåller omfattande formuleringar kring människans värde och kristendomen nämns ofta. Avslutas väldigt avhugget. Värnandet av familjekonstellationen mamma, pappa, barn tydlig.
A-Ö har som sagt 230 punkter och inte heller kristdemokraterna har valt att underlätta genom kategoriindelning. Jag kan hålla med eller delvis med om 93 av 230 punkter. Deras A-Ö är ganska flummig och generell vilket gör att man kan hålla med om mycket. Bristen på konkreta förslag är slående.
Sammanfattning:
Det enda ”kristna” KD har kvar i sin politik är homohat och abortmotstånd. Medmänskligheten ligger påklistrad ovanpå men är bortglömd i praktiken.
Vänsterpartiet:
Partiprogram: 39 sidor.
A-Ö: 58 punkter.
Kommentarer:
Vänsterpartiets partiprogram är det enda av de åtta riksdagspartierna som inte kan laddas ner på PDF. Mycket prat om klasskillnader och patriarkatet – alla män är delaktiga i patriarkatet – och samverkar med rasisterna. Kapitalsiterna, även dem i konspiration med rasisterna, och USA utmålas att allt sedan sovjetunionens fall vara skurkarna bakom allt som är fel i samhället. Ifall också USA konspirerar med rasisterna, högerextremisterna och patriarkatet är oklart. Man är ganska rakt på sak om att göra en radikal omvandling mot vänster i det politiska styret av Sverige. Partiprogrammet slutar rumphugget, något oväntat med tanke på den revolutionära tonen i övriga texten. Trodde på ett avslut i stil med att vi ses på barrikaderna skrikandes Viva La France.
Vänsterpartiet har på sitt A-Ö ett antal punkter som inget annat parti har som t.ex. Israel-Palestina, Fri programvara och Porr. Dom har likt många andra inga kategorier och det jobbigaste systemet för den som vill läsa igenom allt, dels pga listmenyn och dels att de på vissa punkter bara hänvisar till meterlånga motioner, men jag kan hålla med om 30 av 58 punkter. Konspirationsteorierna ligger tungt och hur man ska lösa den ekonomiska biten är inte klargjord, detta eftersom de som enda parti tillsammans med SD inte har punkterna ”Ekonomi” eller ”Finanser” i sitt A-Ö, men det antyds chockhöjning av skatten.
Sammanfattning:
Jag förstår varför Vänsterpartiet reagerar så starkt mot högerextrema Sverigedemokraterna eftersom de själva i mycket är vänsterextremsiter.
Sverigedemokraterna:
Principprogram: 36 sidor.
A-Ö: 62 punkter
Kommentarer:
Sverigedemokraternas principprogram är rikligt utsmyckat med natursköna bilder på röda stugor med vitas knutar, kräftor och nubbe och annat typiskt svenskt samt en fint inbakad främlingsfientlighet och rädsla mot allt som inte kan ses som svenskt, som tur är har vi lyckats assimilera den grekiska demokratin iaf. Vi kan självklart också röna ett starkt förakt mot homosexuella samt en stereotyp bild av män och kvinnor – allt i nivå med de fina Svenska traditionerna. Med det sagt finns där också några vettiga inslag men de tidigare nämnda väger över. Precis som många andra partiers program avslutas Sverigedemokraternas principprogram något rumphugget. Man hade väntat sig någon sort återknytning till ideologin och landets väl.
A-Ö är inte indelat i kategorier men lättöverskådligt att läsa igenom. Jag kan hålla delvis eller helt med Sverigedemokraterna i 21 av 62 punkter. ”Läs gärna mer om partiets invandringspolitik” är en formulering som återkommer ofta på många punkter.
Sammanfattning:
Sverigedemokraterna säger sig inte vara ett en-fråge-parti men i princip alla deras s.k. ”frågor” återknyts till invandringen på något sätt. De kan förvisso ha vettiga åsikter i andra frågor men vi kan aldrig acceptera att ett rasistiskt parti sitter i vårt rikes riksdag. Man behöver inte vara rasist för att rösta på Sverigedemokraterna men Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti.
Jag hävdar mig fortfarande efter detta genomläsningsarbete vara partipolitiskt obunden, vilket innebär att jag kan hålla med olika partier i olika frågor och håller en lika kritisk inställning till alla av dem. I nuläget håller jag dock med om mycket i Socialdemokraternas politik och vi kan alla nog se att ett regeringsskifte är behövligt och önskvärt. Alliansens politik kan sammanfattas med individualism och liberalism – att jag tänker bara på mig själv, jag ska få göra vad jag vill och att jag ska få det bättre. Det är en politik som jag i grunden inte kan skriva under på. Det är också en politik som inte har funkat (även fast detta ju är sossarnas fel som alltid).
En annan viktig sak med valet 2014 är att minska Sverigedemokraternas inflytande över svensk politik. Det är därför viktigt att gå och rösta i september och att göra det på något av de partier som Sverigedemokraterna kallar sjuklövern. Av alternativen på vänstersidan, opinionen, ser jag därför Socialdemokraterna som vettigaste alternativ. Både vänstern och miljöpartiet är snurriga på varsitt håll men kan fungera i en regering där ett annat parti är övervägande större och kan tygla dem. Som det ser ut just nu kan det därför bli så att Socialdemokraterna får min röst i september. Det är dock 229 dagar kvar och rent hypotetiskt kan det ändras. Kanske gör jag en blankröst med twist istället. Vi får se.