Jocke

 

Kiana som dagen till ära uppfyllde

ålderskraven för tävlingen framförde

en check-by-check-Eurovisionpopdänga.

Snyggt men ändå ganska tråkigt.

 

Mer än hälften av Timotej blev sjuka

men resterande bestämde sig för att

köra ändå. Ungefär så kändes det när

Gullan Bornemarks barnbarn entrade

melloscenen med ett Sarekandande

etnopopsbidrag som hade behövt några

fler på scen och lite mer dunk för att

bli riktigt bra.

 

Six feet under, ja ungefär så långt ner

önskar jag att jag var när jag hör det här.

Torbjörn Averås Skorup sa det bra när han

sa: "Dom gillar ju inte rock egentligen, dom

gillar ju melodiös pop, spela det då, håll inte

på och tuffa er och greja".

 

Veteranen Mariette är tillbaka efter några

års uppehåll och hon gör comeback med

en på alla sätt klassisk Mariette-låt så det

är självklart bra, men inte en av hennes

starkaste bidrag.

 

Jag får återigen dra gubbekortet när denna

TikTok-gigant gör entré och jag har noll och

ingen koll på vem han är. Mera mera mera

sjunger han i alla fall och jag sitter mest och

undrar när det där mera kommer, och det gör

det aldrig.

 

ZzZzzZzzzzz... snark vad tråkigt.

Axel Schylström har fokuserat så

mycket på budskapet han vill föra

fram att han inte tänkt på att faktiskt

skriva en låt omkring det.

 

Den forne Eurovisionvinnaren entrar

melloscenen 11 år efter sin seger och

det är som att Statements 2017 är

bortblåst ur folks minne. Loreen kan även 

tacka återställ våtmarkerna-tjommarna

då låten fick en rejäl nytändning av

avbrottet. Det här luktar seger och

en ny succé i Eurovision..?

 

 

 

Så då har vi hört alla bidragen i årets Melodifestival 2023 och vi kan konstatera att det varit ett ganska bra år med tanke på att det är ytterst få eller kanske inga låtar som är direkt dåliga, men här finns inte många verkliga wow-låtar heller för den delen.

 

 

 

Ja, sista deltävlingen, som ju är något av en delfinal på vägen, hölls alltså i Skånes huvudstad Malmö och vi hälsades välkommna av Per "Jesse" Lasson innan Jesper och Farah kom in klädda till kung och drottning. Det var också mycket fokus på just Skåne och skånska i kvällens manus. Det skämtades om att röv bara låter gulligt på skånska och om skånska delikatesser som spiddekauga, bulle med bulle, svartsoppa och ål, där såklart en viss f.d. statssekreterare nämndes. Vi bjöds även på en något märklig mellanakt där Marie Agerhäll kom in på scen som Agneta Fältskogs hologram. Jag vill inte shame:a någon men just det här rollspelet hade kanske Marie och Jesper kunnat låta stanna i sovrummet, för det var typ bara dom som hade roligt åt det.

   Vidare lajvade man Vad hände sen? med Mauri när man tagit dit Lilla Anna från Sven Melanders legendariska fred på jorden-sketch. Anna, eller Emelie Hall Gjers som hon heter egentligen, spelade sedan tillsammans med Jesper upp en variant av sketchen som istället handlade om vilken artist som folk helst vill se på melloscenen i Malmö, och svaret blev till slut Carola. För det är nämligen i år 40 år sedan 16-åriga Carola Maria Häggkvist blev Carola med hela svenska folket, just på melloscenen i Malmö. Carola framförde sedan ett medley av Evighet (2006), Fångad av en stormvind (1991), och slutligen Främling (1983). Medley var förstås komplett med gospelkör och allsång i arenan, magiskt(!), och Carola fick även en liten hälsning från Bibi Johns. Slutligen besökte förstås Jesper en av Malmös största sevärdheter; Knarkrondellen.

 

Eller, ja, det var ju inte allt. Det hände ju en sak som inte var planerad. Några aktörer från aktivistgruppen Återställ våtmarkerna lyckades ta sig upp på scen och störa under Loreens nummer och detta ledde förstås till ett "oväntat avbrott" där Jesper och Farah tvingades hålla låda tills det hela var överstökat och Loreens avancerade nummer återställts så att bidraget kunde framföras från början, och höll låda det gjorde dem. Det kanske inte var helt sammanhängande men det fanns hela tiden ett flow och det blev ingen pinsam tystnad. Här visade både Farah och Jesper prov på att vara bekväma i sin roll som programledare och de båda sköte det supersnyggt. Jesper visade även prov på sin bekvämlighet när han likt förra veckan svävade ut i vad som i alla fall ger sken av att vara helt improvocerat trams vid levererandet av rösterna mot slutet av kvällen.

   Sen är det ju förstås en allvarlig sak att någon kan lyckas obehörigt ta sig upp på scen och något jag hoppas man undersöker och täpper till eventuella luckor i säkerheten. Nu var det ju tur i oturen att det bara var icke-våldsamma miljöaktivister som ville vifta med banderoller men framförallt bara skapa exakt vad man åstadkom. Man fick maximal uppståndelse genom att kapa just Loreens nummer - som dessutom var det sista på hela kvällen - och gjorde så att kvällstidningarna och nyhetsredaktioner skriver och pratar om en, men det var ju inte det här jag menade när jag uttryckt att jag vill ha skriverier och löpsedlar om Mello.

 

 

Ja, ett steg fram - två tillbaka. Lite så kände jag efter förra veckans strimma av hopp. Deltävling 4 var återigen tillbaka till det väldigt safe och, i brist på bättre ord, tråkiga Mello med ingenting som direkt sticker ut eller överraskar. Bidragen höll likt förra veckan, och veckorna innan det, bra kvalité men här fanns som sagt inget förutom Loreen att hänga så värst högt upp julgranen. Vi får se hur det går i finalen den 11 mars, men först ska vi ta oss igenom semifinalen, väl mött och på återseende!

 

 

 

1. Loreen - Tattoo

 

2. Mariette - One Day

 

3. Kiana - Where Did You Go

 

4. Signe & Hjördis - Edelweiss

 

5. Axel Schylström - Gorgeous

 

6. Emil Henrohn - Mera mera mera

 

7. Smash into Pieces - Six Feet Under