Jocke

Deadpool 2 - The darker sequel Deadpool-style!
Efter en tragisk händelse som drivit honom till livsleda inser Wade Wilson/Deadpool (Ryan Reynolds) att hans superkraft verkligen kan vara en förbannele då han trots gedigna försök inte kan dö. När en tidsresande soldat från framtiden - cyborgen Cable (Josh Brolin) - anländer för att döda en ung mutant (Julian Dennison) ser Deadpool en ny mening med livet och slår sig ihop med en grupp mutanter - kallad X-Force - för att stoppa Cable.
 
 
 
 
 
Varning! Den här recensionen kommer att innehålla betydande spoilers från Wolverine-filmen Logan (2017) så har du inte sett den och önskar se den och ändå läser vidare här så skyll dig själv.
 
 
 
Fuck Wolverine. First he rides my coattails with the R-rating, and then, that hairy motherfucker ups the ante by dying! What a dick! Well, guess what, Wolvie? I'm dying in this movie. Detta är Deadpools första ord när han inleder uppföljaren - The second coming - till 2016 års dundersuccé Deadpool som var en R-rated (superhjälte)film om the merc with a mouth som efter ett 2000- och 2010-tal sprängfullt med nobla superhjältar på vita duken som räddar världen gav oss en uppfriskande avsteg från den traditionella superhjältefilmen. Deadpool är super men ingen hjälte. Första filmen handlade om före detta Special Forces-soldaten, numera legosoldaten, Wade Wilson som efter ett obotligt cancerbesked blev kontaktad av en klink som sade sig kunna bota cancern och samtidigt göra honom till en superhjälte med krafter utöver det vanliga. Wade hade ingen större lust att bli superhjälte men gick med på behandlingen för att bli av med cancern. Väl på kliniken insåg han att man inte gör superhjältar på klinken utan mutanter som säljs som slavar till skurkar. Behandlingen man genomförde på Wade gjorde hans kropp självläkande mot alla typer av skador men samtidigt också deformerad. Wade lyckades fly från kliniken och antagen död gav han sig ut på gatorna under sitt nya maskerade alterego Deadpool för att hämnas på den läkare som fått honom att se ut som "a testical with teeth." 
   Deadpool är som sagt känd som the merc with the mouth och trots dess R-rating (dvs 18-årsgräns i USA) gjorde den filmstudion nervösa över att man tagit i för mycket. Deadpool är ful i munnen och oftare under än över bältet slänger vassa gliringar åt alla håll mot allt och alla, främst mot andra superhjältefilmer. En ytterligare dimension som gör Deadpool speciell är att han i serietidningarna är medveten om att han är en seriefigur så i filmerna är han alltså en filmkaraktär som är medveten om att han är en seriefigur som blivit film, hänger ni med? Detta gör i alla fall att Deadpool kan och frekvent väljer att bryta den fjärde väggen för att kommentera något till publiken om filmen som t.ex. that's just lazy writing om någon replik eller vändning i handlingen. Men nog om Deadpool. Filmen blev i alla fall en succé och en uppföljare var i dagens filmbranch oundviklig, speciellt som Ryan Reynolds hållit på sedan 2008 med att ens försöka få till en Deadpool-film överhuvudtaget och en film inte räcker som återbetalning till fansen för att han 2009 gick med på att gestalta en totalt felaktig version av karaktären med en igensydd mun i X-Men: Origins samt hans insats som titelpersonen i 2011 års Green Lantern (båda dessa kommer dock att garanterat återbetalas i Deadpool 2,mer än så säger jag inte men stanna kvar i salongen genom eftertexterna). Så, låt oss fokusera på Deadpool 2.
 
Vi har ovan konstaterat att Deadpool inte är någon superhjälte men han existerar i samma filmuniversum som ett par andra superhjältar - X-Men. I Deadpool fick vi stifta bekantskap med Colossus (Stefan Kapicic) och Negasonic Teenage Warhead (Brianna Hildebrand) och i Deadpool 2 har skaran mutanter på The X-Mansion utökats till att även inkludera Negasonic Teenage Warheads flickvän Yukio (Shioli Kutsuna), vi får dock i en scen se hur de mer kända mutanterna från the X-Men franchise gömmer sig i ett rum för att undvika Deadpool vilket ger förklaringen till Deadpools kommentar från förra filmen With such a big mansion it's funny how I only ever see two of you [Colossus och Negasonic Teenage Warhead]. Man skulle kunna säga att Deadpool-filmerna ger oss the X-Men B-team - dvs den grupp mutanter som får utföra de mindre uppdragen. Som ni minns från Deadpool så försökte Colossus verva Deadpool till X-Men men Deadpool tackade nej. Colossus ger dock inte upp och i Deadpool 2 utnyttjar han Deadpools tillfälliga känslor av hopp- och meningslöshet efter en tragisk händelse (som jag till skillnad från SVT:s recensent inte kommer spoila här) för att få honom att gå med på att bli en X-Men på prov. Tillsammans med Colossus och Negasonic Teenage Warhead åker han ut till ett barnhem för mutanter där en av de unga mutanterna - Russell - löpt amock.
   För att göra en lång historia kort resulterar Deadpools "första dag på jobbet" i att både han och Russell hamnar i The Ice Box - ett black site fängelse där man fängslar mutanter och genom att sätta på dem ett speciellt halsband fråntar dem sina mutantkrafter. Till fängelset anländer strax efter Deadpools och Russells ankomst den tidsresande soldaten Cable som är ute efter att döda Russell då denna i framtiden kommer bli en ondskefull mutant som bland annat dödar Cables familj. Deadpool är förstås inte sen att peka ut likheten med Terminator-serien - that's just lazy writing. För att inte grotta ner sig allt för mycket i storyn och istället komma vidare i den här recensionen så kan vi kort konstatera att Deadpool och hans vän bartendern Weasel (T.J. Miller) genom en öppen audition sätter ihop ett superhjälteteam för att rädda Russell från Cable, då Deadpool vägrar ta hjälp av X-Men. Teamet - som Deadpool döper till det mer könsneutrala X-Force - består av Domino (Zazie Beetz) vars superkraft är att hon har tur, Zeitgeist (Bill Skarsgård) vars spyor är frätande, den osynliga The Vanisher (vem som spelar honom är en för kul cameo för att avslöja här), utomjordingen Shatterstar (Lewis Tan), Bedlam (Terry Crews) med elektromagnetiska krafter och slutligen den helt vanliga killen Peter (Rob Delaney). Hit the music.
 
 
 
 "You're so dark. Are you sure you're not from the DC universe?"
 
 
 
Well, guess what, Wolvie? I'm dying in this movie. Minns ni Deadpools inledningsord som jag valde att inleda den här recensionen innan jag trasslade in mig i en början av recensionen som jag själv till slut hade svårt att komma vidare ifrån på det sätt jag hade tänkt. Sak samma. När det kommer till uppföljare i filmens värld är det sed att den första uppföljaren ska vara the darker sequel. Att man gärna ska bli mörkare, allvarligare och djupare. Vi får allt detta - och Deadpool håller faktiskt sitt löfte (eller?) - men vi får det självklart 100 % Deadpool! Det är faktiskt så att jag ska följa min vana av att vilja hålla min recensioner så spoilerfria som möjligt och jag kan därför inte gå in på så många detaljer alls i Deadpool 2. Det är faktiskt så att det finns scener i filmens trailers som är inspelade enbart för trailern för att lura publiken om vad de kommer att få se. Handlingsbeskrivningen jag angav ovan? Stämmer den ens? Ja, det ska jag inte avslöja men jag kan säga att ni ska gå in i biosalongen med tanken i bakhuvudet att ni är Jon Snow - You know nothing.
 
Lite kan jag dock avslöja. Jag kan avslöja att Deadpool 2 är den bästa 2:an sedan The Godfather Part II. Eller kanske inte, men det är det självförtroendet den har. Deadpool 2 är i alla fall allt som vi gillade med Deadpool men bara mycket, mycket mer och mycket, mycket mer finslipat! Deadpool gör verkligen sig förtjänt av epitetet the (ego) merc with a mouth och alla hans motspelare får inte för den sakens skull komma i skymundan! Det har förvisso höjts kritiska röster om att superhjältefilmvärldens allra första HBTQ-par - Negasonic Teenage Warheads och Yukio - knappt är med i filmen från det att de introduceras som ett par till att de sedan anländer lagom till slutstriden men jag har faktiskt svårt att se hur man inom ramarna för storyn kunde haft med dem mer än vad man har. Jag tycker att man ska vänta lite med kritiken till nästa(?) film för att se vad som görs med karaktärerna då. Bland filmens nya karaktärer har vi även främst - utöver Cable som vi kommer till - Domino. Domino är superhjälten med tur som sin superkraft. Detta i kombination med grymma fighting skills gör henne till en oumbärlig asset för teamet. Hon bär även upp en dräkt som lätt hade kunnat bli sexistisk men som man inte reflekterar över alls på det sättet. Den känns naturlig för henne som karaktär.
   Om vi då ska prata om Cable. Spelad av Josh Brolin som vi knappt tre veckor innan Deadpool 2 kunde se som superskurken Thanos i Avengers: Infinity War, vilket Deadpool självklart poängterar i filmen. Ytterligare Josh Brolin-kuriosa är att vi om ungefär en månad kommer kunna se honom i Sicario-uppföljaren Soldado. I Deadpool 2 spelar han som sagt Cable, en soldat från framtiden som rest tillbaka för att förhindra något hemskt från att hända. That's just lazy writing. Vad som gör Cable till en bra skurk(?) är att han - likt t.ex. Thanos - har ett motiv som man på något vis ändå kan sympatisera med. Cable ska döda barnet Russell eftersom han när han blir äldre blir ond och dödar bland annat Cables familj. Den klassiska Would-you-kill-baby-Hitler-frågeställningen. Josh Brolin spelar Cable på ett perfekt sätt med en pytteliten touch av Schwarzeneggers T-800. Deadpools fråga som jag valde som citat under bilden ovan är berättigad och Reynolds och Brolin har dessutom ett väldigt bra samspel.
 
 
 
 "What do you say we go fuck some shit up?"
 
 
Men det är inte bara Cable som är dark i Deadpool 2. Hela filmen är egentligen väldigt mörk och med djup - the darker sequel - men det smetas över med en rejäl dos av badas Deadpool-style. Det sker dock på ett sätt där det mörka och djupa inte försvinner eller negligeras utan faktiskt bevaras och hur konstigt det än låter framhävs. Jag kan som sagt inte gå in närmare på någon av dessa sakerna för det skulle vara att spoila för mycket och faktiskt förstöra mycket för er om ni inte sett den. Jag själv fick själv en av dessa saker jag syftar på utan förvarning avslöjad i SVT:s recension och det resulterade i att när den saken hände i filmen var jag något avtrubbad mot hur jag skulle ha reagerat om jag inte känt till den. Jag kan därför faktiskt inte säga mycket mer om Deadpool 2 i detalj. Jag kan till exempel inte avslöja om Deadpool verkligen dör men om han nu gör det så skulle det i så fall kunna vara så att han gör det till samma musik som Logan i Logan. Om det nu är så så skulle det vara väldigt snyggt. Huruvida det är så ska jag inte avslöja. Ni får istället tro mig på mitt ord när jag säger att Deadpool 2 är mycket bättre än sin föregångare. Den är allt vi gillade med Deadpool fast 1000 gånger bättre. I Deadpool utforskade man konceptet - i Deadpool 2 renodlar man det! Deadpool 2 innehåller ett Bondintro till tonerna av Céline Dion, skurkar som får sina huvuden avhuggna till tonerna av Dolly Partons 9 to 5 och en livsuppoffringsscen ackompanjerad av Tomorrow från Annie. Ni hör ju - det här måste ni bara se!
 
 
 
...Damn it. Jag är inte alls nöjd med den här recensionen. What if I could turn back time, Cher...? *wink*wink*
 
 
Betyg: 4/5.