Jocke

 

 

Albin Tingwall kommer närmast från IDOL 2022

och eftersom jag som sagt slutade titta på IDOL

2019 så är det ett nytt ansikte för mig. Och det

är också ett nervöst ansikte som entrar Mellos

scen med en sorts 70-80-talsdoftande popdänga

med plagiatinslag från A-has odödliga klassiker

Take me on. Det hela är kompetent men lite tråkigt.

 

  

Med reservation för att även jag börjar komma

till åren då man tappar kontakten med kidsen

så känner jag ändå att jag som fan av EPA-dunk

kan säga att den här texten är skriven av några

schlagerrävar som tror att de är down with the

kids. K-M-H *cringe*. Låten är också mest en

schlagerlåt med lite extra dunk. Lia är som

självuttalat mer säkrare i dansen än sången 

men backas upp av proffset Melaine Wehbe

på kör som lyfter det hela.

 

  

Och ett annat fullblodsproffs är Johanna "Dotter"

Jansson vars låt ska erkännas till en början kändes

ganska svag men som snabbt växte och känns nu

redan som en vinnarkandidat.

 

   

Likt många branschkollegor före dem så tonar

drottningarna i Scarlet ner sina metaltoner för

att pressa in sig i Mello men det här i alla fall

riktig metal och med en scenshow som imponerar.

 

  

Gubbarna i Lasse Stefanz har lånat Klaudys scenografi

från förra lördagen som fått stå och växa till sig. Låten är

en klassisk LS-dänga, men mer av ett mittenspår på en

platta än en singel.

 

  

Det manliga geniet Danny har i intervjuer sagt

att han knappt övat på sitt scenframträdande,

och det märks. Låten har också inslag av Empty

Room-plagiat, så vi kan väl säga att han gick

vidare mer på sitt namn än på sin insats?

 

 

 

Deltävling 4 bjöd på en uppfriskande blandning av genres och sceniska uttryck och inget bidrag var direkt dåligt.

 

 

 

Björn Gustafsson inledde hel kvällen i E-tuna (nej, jag kommer inte ta uttrycket Älsklings-tuna i min mun) med att framföra en låt av Kent, ett av världshistoriens mest överskattade band. There I said it - come at me! Hur som helst; kvällen fortsatte med att Carina pratade ängelska med the parents abåt the kidz and så on och avrundande det med att prata om vikten att skapa gemensamma minnen med sina barn, kring mello eller något annat som passar en själv och sitt barn. Carina var också själv för kvällen och vi slapp Christine och Carolina, skönt. Det betyder även att Tina och Ronny var tillbaka i expertfåtöljerna, även det tryggt och skönt.

   Vidare planerade Carina tillsammans med artisterna i introfilmerna ett överaskningsfirande för Björn som fyllde 38 år, som sedan visade sig vara ett prank regisserat av Björn som istället firade Danny, men samtidigt inte riktigt ville släppa att stå i centrum. Vi fick även se Björn göra  method acting som Steinar från Beck för att få igenom att få köra ett trollerinummer som mellanakt. Ett trollerinummer som ni antagligen kan lista ut inte gick som det skulle. Båda dessa inslag var på sin höjd småkul om man ska vara ärlig och kände lite trötta. Vi har en deltävling kvar och finalen, har man börjat få slut på bra idéer? Finns det risk att Björn blir för uttjatad? Som motpol ska dock nämnas att Carina fick in ett litet tjuvnyp mot riksdagens kokainbadande toaletter vilket piggade upp.

 

Något som definitivt piggade upp - och som inte alls hunnit bli uttjatat - var när Jönköpings ambassadö' Bööö'je gjorde entré och utroppade att årets final kommer hållas i Jönköping - världens lyckligaste stad! Ja, ni som vet, ni vet. HÅÅ VEE!

 

Under kvällen valdes även Chattanooga in i Hall of Fame för Hallå hela pressen.

 

 

 

Deltävling 4 var bättre än deltävling 3 när det kom till showen, men samtidigt känns det som man försiktigt börjar gå på sparlåga. Vi får se hur det utvecklar sig. 

 

 

 

 

1. Dotter - It's Not Easy to Writhe a Love Song

 

2. Scarlet - Circus X

 

3. Lia Larsson - 30 km/h

 

4. Lasse Stefanz - En sång om sommaren

 

5. Albin Tingwall - Done Getting Over You

 

6. Danny Saucedo - Happy That You Found Me