"Here we are, like it's 1997 again, huh". Ja, herregud, vad ska man säga? Om I Know What You Did Last Summer (1997) var Scream:s kusin från landet så är I Know What You Did Last Summer (2025) dess inavlade syskon från Alabama. Det här är en legacy sequel som pissar vitt och brett över allt och alla.
Premissen är redan i sig svår att naturligt fortsätta på - eftersom samma osannolika sak måste hända ett nytt kompisgäng på exakt samma datum som det hände för Julie & co 1997 - och det hade kanske varit bättre med en ren re-make/re-boot istället för att släpa in Jennifer Love Hewitt, Freddie Prinze Jr. och till och med Sara Michelle Geller (don't even ask) av det enda skälet nostalgi, och som Julie uttrycker det i filmens rakt igenom bedrövliga final; nostalgia is overrated.
Men om vi då tar steget ut och försöker se på det som en re-make/re-boot eller en helt fristående film då? Ja, då är den rent av ännu mer bedrövlig. Kanske är det jag som börjar bli för gammal och tappat kontakten med dagens ungdom men eftersom regissören är ytterligare några år äldre än mig så vågar jag gissa på att det här är inget annat än en millennials cringe:a försök att skildra generation Z, och det finns ingen skämskudde stor nog att gömma sig bakom. Det gör också det hela svårt att ta på något som helst ansvar med replikskiften som:
- Am I a widow now?
- Yeah, but like a hot widow.
Men det gör inte så mycket. Det är inte direkt så att man blir rädd ändå. Och vem som gömmer sig under fiskarrocken orkar man inte bry sig om att ens försöka lista ut.
Om ett år vill jag helst ha glömt vad jag gjorde förra sommaren, eller i alla fall vad jag gjorde den 25 juli.
Betyg: 2/10
0 kommentar(er)
