När en mystisk häxa (Cara Delevingne) och hennes bror (Alain Chanoine) attackerar en tunnelbanestation och börjar förvandla folk till en armé av monsterlika soldater samlar chefen för en hemlig statlig organisation, Amanda Wallner (Viola Davis), ihop en black-ops-grupp av några av världens galnaste superskurkar för att de i utbyte mot straffreducering ska rädda USA.
DC har, med hjälp av Warner Bros., efter år av ändlösa Batman- och Superman-filmer likt Marvel och Disney kickat igång ett delat filmuniversum för sina superhjältar. Marvels MCU, Marvel Cinematic Universe, har varit igång sedan 2008 och producerat hittills 13 filmer (och har åtminstrone ytterligare tio stycken planerade fram till 2020). DCEU, DC Extended Univerce, startade med Man of Steel 2013 och fortsatte sedan tidigare i år med Batman V Superman: Dawn of Justice. I denna gladiator match-film figurerade även Wonder Woman och som flyktigast Flash, Aquaman och Cyborg som alla efter att ha medverkat i nästa års Justice League kommer få sina egna stand alone-filmer. DCEU har alltså sex filmer planerade fram till 2020, som även inkluderar ytterligare en Justice League-film, plus en ännu odaterad Batman-film.Men innan det är dags för (DC-)världens mäktigaste superhjältar att förenas har vi fått se motståndarsidan samlas i årets sommarblockbuster - Suicide Squad.
"I want to assemble a task force of the most dangerous people on the planet, who I think can do some good." så lägger Amanda Wallner, chef för en ospecificerad hemlig statlig organisation, fram sitt förslag till det amerikanska säkerhetsrådet och hennes idé är inte en helt fel pitch för den film hon figurerar i. Snarare tvärtom. Suicide Squad är något nytt. "This is not your usual good V evil - this is bad V evil." har regissören David Ayer sagt och idén med en film där man gör bad guys till "hjältar" är som sagt inte fel, speciellt inte som DC ju har det mest badass skurkarna som finns! Vilka är då Suicide Squad, eller Task Force X som gruppen egentligen heter? Lets do a Headcount.
Först ut är Floyd Lawton (Will Smith), mer känd under sitt lönnmördarnamn Deadshot, som aldrig missat en måltavla. Floyd Lawton har en 11-årig dotter (Shailyn Pierre-Dixon) som bor hos sin missbrukande mamma och som han försörjer med sitt blodiga jobb. Näst på tur står filmens stjärna, vi kommer mer till det senare, Harley Quinn (Margot Robbbie), en före detta psykiatriker på Arkham Asylum som efter att hon behandlat Jokern (Jared Leto) och förälskat sig i honom blivit minst lika vrickad och farlig som honom. Vidare har vi den austrailenska bankrånaren Boomerang (Jai Courtney), reptilmannen Killer Croc (Adewale Akinnuoye-Agbaje), eldsprutaren El Diablo (Jay Hernandez) och rep- och klättringsexperten Slipknot. Task Force X leds av millitären Rick Flag (Joel Kinnaman) som utöver sina soldater har med sig svärdsmästaren Katana (Karen Fukuhara) - vars svärd fångar själarna av de hon dödar - som extra livvakt.
Vi har alltså en samling av härligt badass skurkar som med en mindre fjärrstyrd sprängladdning injekterad i halsen tvingas lyda staten för att i utbyte mot reducerade fängelsestraff utföra black ops där metamänniskor, benämningen på personer med övermänskliga krafter, anses kunna göra mer nytta än vanliga soldater. Vad som dock saknas helt i Suicide Squad är en liten men dock så viktig detalj - nämligen en story. Vad man har gjort är att man tagit en förvisso bra pitch och fört över den till film utan att till synes utarbetat en story kring den.
Filmen börjar med att man på ett möte i det amerikanska säkerhetsrådet sitter och diskuterar konsekvenserna av att [!SPOILER ALERT!] Superman dött. Man har fått upp ögonen för att man inte är ensamma i universum och att det finns metamänniskor - både goda och onda - och att man måste utarbeta en strategi för om "nästa superman" är ond. Amanda Wallner lägger då fram sin idé om att sätta ihop ett team av superskurkar som man mycket lägligt har i sitt förvar i ett black site-fängelse. Mycket lägligt attackeras då en tunnelbanestation, oklart i vilken stad, av en häxa, kallad Enchantress, och hennes bror Incubus och Wallner får därför genast grönt ljus att köra igång sitt program. Häxan och hennes bror får därefter härja fritt i tre dagar, de stannar lägligt nog snällt på tunnelbanestationen hela tiden, medans Task Force X - aka Suicide Squad - sätts samman och sedan skickas iväg på sitt första uppdrag.
Uppdraget består inte i första hand i att stoppa häxan och hennes bror utan på att rädda en "väldigt viktigt person" som visar sig vara Amanda Wallner själv som vägrat lämna sitt kontor av någon oklar anledning. Sen kommer man på att stoppa häxan och hennes bror kanske är en bra idé också. Som sagt saknas här helt en story utöver pitchen och allt blir därför väldigt rörigt och ganska poänglöst som helhet.
"What was that? I should kill everyone and escape?
Sorry, it's the voices in my head. Ahaha, I'm kidding!
That's not what they really said."
Det finns dock ljusglimtar i Suicide Squad för som sagt är pitchen riktigt bra. Den största ljusglimten heter som jag tidigare hintat Harley Quinn. Av squad-medlemmarna är det som ni kanske märkte i beskrivningen ovan Will Smiths Deadshot och Margot Robbies Harley Quinn som tar mest plats och är de mest utevecklade karaktärerna, men den förstnämnda får dock inte mycket att arbeta med trots 11-åriga dottern-prylen. Det övriga medlemmarna får mest en kortare introduktion i filmens början när teamet sätts samman och sedan finns de mest bara där. En av dem får inte ens en introduktion utan dyker bara upp och förklaringen får vi när han sedan får statuera exempel på att sprängladdningarna i halsen fungerar.
Kvar bland karaktärer vi bryr oss om blir alltså Harley Quinn som är en skön blandning av totalt vrickad, livsfarlig och djup. Genom återkommande flashbacks från hennes liv får vi berättat om hur hon gick från psykiatriker till Jokerns flickvän. Jokern - Batmans nemesis - gestaltas av Jared Leto som får axla den blytunga manteln från den framlidne Heath Ledger. Ingen lätt uppgift men Leto gör okej ifrån sig. Det är svårt att avgöra hans insats eftersom Jokern mest finns med i perferin och dyker upp lite här och där, ungefär som Jason Statham i Furious Seven. Även Bruce Wayne/Batman (Ben Affleck) och Flash (Ezra Miller) flimrar förbi, mest för att påminna oss om att dem finns. Som sagt den icke-existerande storyn gör det hela lite luddigt. Tillbaka till Harley Quinn.
Många recensenter har upprörts oproportionerligt mycket över typ två närbilder på Harley Quinns rumpa och en närbild på hennes bröst när hon tar på sig en tröja, och ropat sig hesa om sexism, men ibland tycker jag förståsigpåare gör sig medvetet dumma. Ja, närbilderna på Harley Quinns kroppsdelar finns där men är aldrig objektifierande. Karaktären Harley Quinn är nämligen en person som är mycket medveten om vad hon gör och hur det påverkar personer omkring henne. Om någon t.ex. skulle få för sig att titta på hennes rumpa när hon inte själv vill det skulle den personen ligga om inte död så iaf orörlig på golvet två blanka sekunder efteråt. Samtidigt som hon har den här självsäkerheten har hon också en skörhet på insidan som ibland gör sig påmind vilket ger en balans till karaktären.
Margot Robbie blev lite kaxigt nominerad till bästa kvinnliga huvudperson på min Detta är en filmgala redan efter trailerna och jag kommer inte behöva äta upp det. Faktum är att om inget annat dyker upp ligger hon bra till att ta hem priset. Jag ser fram emot Harley Quinns stand alone-film som planeras.
Det finns som sagt ingen story i Sucide Squad men ett manus som är en blandning av allvar och en stor dos humor. Humor har varit den tydliga tråden genom alla trailers och om man bara hade haft en story hade detta kunnat bli en homerun-uppvisning i underhållande badass mayham med allvarlig underton. Nu blir det dock mest en knappt okej rulle med några laughs här och där. Hade det inte varit för Magot Robbies Harley Quinn hade det här varit totalt bortkastade 175 000 000 dollar. Synd på en så bra pitch.
PS. Eftersom DCEU tyvärr gör sitt bästa för att kopiera MCU så sitt kvar och vänta på en midcredit-scen. DS
Betyg: 2/5
0 kommentar(er)
