Jocke

I nordvästra Amerikas vildmarker har Ben (Viggo Mortensen) och hans fru Leslie (Trin Miller) uppfostrat sina sex barn i en isolerad tillvaro och hemskolat dem i främst socialismens filosofiskt vida spektran samt överlevnad i naturen. När Leslie efter en tids sjukdom dör på sjukhus tvingas Ben ta med sig sina barn ut i den "verkliga" världen för att gå på begravningen. Det blir början på en resa där både barnen och Ben tvingas ifrågasätta det sätt på vilket de har levt hela sina liv.

 

 

 

 

Antar att jag likt alla andra recensenter, och journalister som skrivit minsta lilla rad om den här filmen, ska börja med att säga att namnet till trots i dagens filmlandskap så är inte Captain Fantastic någon superhjältefilm.I Sverige har man tydligen känt en extra oro över att nån ska missta sig och helgarderat sig genom att lägga till undertiteln En annorlunda pappa (vilken ju egentligen inte på något sätt tvättar bort superhjältestämpeln namnet redan ger). Captain Fantastic handlar istället, som handlingsbeskrivningen ovan klargör, om en pappa som valt att uppfostra sina barn utanför samhällets normer och isolerat dem i vildmarken där han lär dem att klara sig själva och att tänka fritt med hjälp av främst socialistisk litteratur - av både skön- och facklig karaktär. En mamma har också funnits med i bilden men när vi kommer in i handlingen har hon legat på sjukhus en längre tid, något som förbryllar barnen då de fått lära sig att sjukhus är en plats dit friska människor går när de vill dö. Deras mamma dör mycket riktigt snart och pappa Ben bestämmer sig för att trotsa sin svärfars ord om att de inte är välkomna på begravningen och tillsammans med sina barn ger han sig ut på en road trip som ska komma att förändra deras liv för alltid.

 

Som den ena taglinen till filmen säger: He Prepared Them For Everything Except The Outside World och barnens första resa ut i "verkligheten" bidrar till att de börjar ifrågasätta varför de lever som de gör, som den äldsta sonen Bodevan uttrycker det i ren frustration efter sitt första möte med en jämnårig flicka: "Unless it doesn't comes out of a book I don´t know anything!" För visst är Bens barn mer pålästa än många andra barn i sin ålder (hans 8-åriga dotter kan recitera hela the declaration of independence samt reflektera kring varje punkt) men när det kommer till sociala regler är de helt vilse och deras bild av samhället är helt och hållet strikt färgat av Ben och hans frus idiologiska- och filosofiska övertygelse. De uppmanas att ha en egen åsikt men ges inte utrymme att fritt skapa den. Samtidigt är familjen som sådan en jättefin familj. Ben är en jättebra pappa och barnen är omtänksamma, fina, och för sin ålder rent fysiskt otroligt friska och starka (dessutom välsignade med musikalisk begåvning ovanpå allt detta). I deras isolerade tillvaro finns det inga direkta problem. Det är när den bubblan spräcks av "verkligheten" som problemen uppstår. 

   Captain Fantastic tar på ett avvägt sätt upp alla aspekter av detta och låter alla olika ståndpunkter i frågan komma till tals på ett nyanserat sätt - från Bens övertygelse om att det han gör är rätt till hans syster oro för hans barn välmående och hans svärfar som tar saken i egna händer och kräver vårdnaden om barnen. Det uppdagas även under filmens gång att även Bens fru, Leslie, haft second doubts kring deras sätt att isolerat uppfostra barnen vilket i slutändan även får den benhårda Ben att vackla. 

 

Vid sidan av diskussionerna kring barnuppfostran finns även en problematik kring att Leslie, som såg sig som livsstilsbudist, hade en i sitt testamentet uttryckt sista önskan att kremeras och att hennes aska ska spolas ner i en toalett men hennes föräldrar, som är "good christians" väljer att ha en traditionell begravning med jordsättning. Leslies sista önskan kan förståligt nog kännas konstig och svår för hennes föräldrar att acceptera och förstå, men ska deras ord stå över Leslies? Jag ska inte spoila något om vad som händer vidare i den delen av storyn men att även här känns skildringen väldigt avvägd i framställandet av frågeställningens olika sidor.

 

 

 

 

 

 

Captain Fantastic är en film som trots att den har en egen åsikt låter flera röster komma till tals utan pekpinnefasoner. Utan att spoila något är det fortfarande upp till dig som publik att bilda din egen uppfattning när eftertexterna rullar, och filmen i sig tillåter dig att ha en egen åsikt. Som ni förstått av min recension så behandlar Captain Fantastic djupa, svåra och ibland tunga frågor men den gör det med en lätthet samtidigt som den på inget sätt negligerar eller föringar att de är just djupa, svåra och tunga. Hela filmen omfamnas av en mjuk värme som spiller över i allvaret på ett lugnande sätt. Här finns mycket humor men också en av de bästa akustiska versionerna av Guns N' Roses Sweet Child O' Mine som jag hört. Bättre än originalet. Vet att jag förmodligen just svor i kyrkan. Nämnde jag förresten att det antagligen begås något form av brott om Viggo Mortensen inte blir Oscarsnominerad? Captain Fantastic är en hjärtvärmande, feelgood-film du bara måste se!