Syskonen Michael (Ben Whishaw) och Jane Banks (Emily Mortimer) har vuxit upp och efter att Michaels fru dött i cancer har hans liv fallit sakta ihop och han står nu med en stor ekonomisk skuld som om han inte återbetalar den inom en vecka tar banken hans hus. Men när allt ser som mörkast ut för Michael och hans tre barn Anabel (Pixie Davies), John (Nathanael Saleh) och Georgie (Joel Dawson) stiger något - eller ja någon - ner från skyn - Mary Poppins (Emily Blunt) är tillbaka.

Det var hela 54 år sedan vi senast hörde någon utropa supercalifragilisticexpialidocious på vita duken men i en tid där Hollywood verkar ha fått slut på original ideas är det nu dags för ännu en uppföljare till en gammal klassiker - det är dags för Mary Poppins att komma tillbaka. Mary Poppins kommer tillbaka - eller Mary Poppins Returns som den ju heter i original - är alltså en uppföljare till den musikaliska 60-talsklassikern Mary Poppins där Julie Andrews i titelrollen kommer nedsvävande med sitt paraply för att ta anställning hos familjen Banks där fadern George negligerat sina barn Michael och Jane men med en gnutta magi och mycket dans och sång lyckas Mary Poppins föra dem samman och återställa harmonin i familjen. Det har som sagt gått 54 år sedan Julie Andrews flög iväg med sitt paraply och en uppföljare måste förstås ta detta i beaktning. Fullt så många är har inte gått i filmens universum men The Banks Children har i alla fall vuxit upp och blivit vuxna.
Jane bor ensam i en lägenhet och engagerar sig i facket medan Michael stannat kvar i familjehemmet och bildat familj med fru, tre barn och husan Ellen (Julie Walters). När vi kommer in i historien - efter att kort ha stiftat bekantskap med lykttändaren Jack (Lin-Manuel Miranda) - har det dock gått ett år sedan Michaels fru dog i cancer och familjens liv har ekonomiskt sakta fallit ihop. Michael har i ett sista desperat försök att rädda dem tagit ett stort lån som han nu har en vecka på sig att betala tillbaka för att inte banken ska ta deras hus. Michael och Jane kommer dock på att deras far ägde aktier i banken och om de bara kan hitta bevis på detta kan dem få uppskov på lånet. Det är ungefär här som Mary Poppins gör entré och antar på eget bevåg uppdraget som familjens nanny. Det framgår dock inte riktigt tydligt varför hennes tjänster behövs. Visst, Anabel, John och i viss mån Georgie är lillgamla och Michael något stressad och virrig men det är ändå ingen jättekatastrof som försegår. Mary Poppins kommer i alla fall och tar ganska omgående med sig barnen på en magisk resa genom sång och dans medan Michael gör allt han kan för att hitta aktiebrevet som kan rädda deras familj. Samtidigt gör den nya bankchefen Wilkins (Colin Firth) allt han kan för att familjen inte ska lyckas betala lånet så att huset kan tillfalla banken.
Det ska nämnas att jag först såg Mary Poppins tidigare i år och att jag inte är jättebegeistrad över den. Mary Poppins Returns lever i många anseenden upp till sin föregångare och jag är således inte heller väldigt begeistrad över den heller. Jag upplever precis som med originalet att sång- och dansnumren förvisso är välgjorda och välskrivna men allt för långa och utdragna och i Mary Poppins Returns bidrar dem ännu mer till att bromsa upp handlingen, kanske för att filmens handling är alldeles för tunn för att fylla 130 minuter och då är ändå filmen 9 minuter kortare än sin föregångare. Men filmen är på inget sätt direkt dålig och dess stora behållning är Emily Blunt som tagit över titelrollen från Julie Andrews, för även om barnen Banks åldrats ska Mary Poppins inte ha gjort det. Blunt lyckas perfekt med att balansera Poppins något arroganta, egocentrerade och korrekta stil med hennes whimsical personlighet. Hon har ett bra samspel med Lin-Manuel Miranda vars lykttändare Jack tar över Dick Van Dykes sotare Berts roll som Mary Poppins side-kick. Van Dyke - som i originalet förutom sotaren Bert även spelade bankchefen Mr. Dawes Sr. - gör i Mary Poppins Returns rollen som Mr. Dawes Jr. och trots 93 år fyllda var man tvungen att ålderssminka honom för att få honom att se tillräckligt gammal ut. En inte fullt så gammal men ändå sann legendar är Meryl Streep som gör rollen som Mary Poppins kusin Topsy i en av filmens starkaste scener.
Mary Poppins Returns är som sagt ingen direkt dålig film och här finns många enskilda bra och några spännande scener mot slutet men som helhet blir det hela mest tunnt och utdraget. Sevärd dock för Emily Blunt och Meryl Streep, och om man är ett fan av första filmen.

"Everything is possible! Even the impossible."
Betyg: 3/5.