Jocke

 

Andreas Johnson verkade ha något

problem med ljudet under sitt framträdande

men jag tror inte det var vad som kostade

honom finalplatsen. Army of Us är för tam

och mesig och inte alls på nivå med hans

tidigare bidrag. Det hade behövts lite mer

riv i låten.

 

 

 

Anna Bergendahls nummer är ett nummer

som gör sig bra både i TV och i arenan men

även om hon knep finalplatsen och ett start-

nummer hon delar med Måns Zelmerlöw och

Loreen tror jag ändå det finns en risk att hon

skulle upprepa sitt tidigare resultat i Eurovision.

Ashes to Ashes är bra i Mello men när den

står mot ett 40-tal andra låtar ter den sig inte

lika stark.

 

 

 

Jag ska försöka vara lite snällare den här

gången och ge Nakna i regnet en andra

chans. Melodin och numret är faktiskt inget

större fel på och med en "riktig" artist och

en bättre text hade det här kunnat vara

något intressant.

 

 

 

Nano har bytt kavaj inför andra chansen

men annars är det mest sig likt. Chasing

Rivers är en lågmäld powergospelballad

som även om man nu är beredd på det

fortfarande har ett något abrupt slut.

 

 

 

 

Martin har till andra chansen hoppat av

Andreas Lundstedt-look-alike-tävlingen

men istället är han klädd som om detta

vore ett torrep i en vanlig långärmad tröja

och ett par skinnbrallor. Överhuvudtaget

känns hela framträdandet som autopilot.

Jag gillar dock låten.

 

 

Jag får lite Australien 2016-vibbar av

Lisa Ajax låt och nummer och det är

inga dåliga vibbar det. Torn är som

sagt ett av årets mest kompetenta

bidrag, kanske för kompetent?

Hur som helst är det en av de låtar

jag kommer fortsätta lyssna på efter

finalen och som förmodligen bara

kommer växa mer och mer för varje

lyssning.

 

 

 

 

Även Rebecka hade till andra chansen

klätt ner sig något och hon verkade om

än ännu mer fastklistrad på sitt podie.

Låten är en riktig Disneyosande power-

ballad men jag tror jag gillar låten mer 

än bidraget.

 

 

Efter deltävling 4 förra veckan var jag

tveksam till vad jag tyckte om Arvingarnas

I Do men efter igårkväll har jag bestämt

mig för att det är en frisk fläkt i finalen och

om den mot all förmodan skulle vinna hela

tjottaballongen skulle vi inte behöva skämmas

för att skicka det till Tel Aviv. Dock blev numret

något sämre när Tommy var tillbaka och de

var fullskaliga fyra på scen. Jag tror det är

Caspers Freddie Mercury-stativ som bryter

av symmetrin.

 

 

 

Ja, andra chansens dueller sätts ihop efter ett regelverk som lyder att en trea möter alltid en fyra, och två bidrag som varit i samma deltävling kan inte möta varandra. Utifrån detta tycker jag man lyckats skapa fyra bra dueller där Vlad VS Nano samt Rebecka Karlsson VS Arvingarna stack ut och spretade medan Andreas Johnson VS Anna Bergendahl och Martin Stenmarck VS Lisa Ajax båda låg på en likartad stil bidragsmässigt. Beslutet att meddela alla finalister i slutet av programmet höjer även spänningsnivån och gör att man behöver sitta kvar framför tv:n även efter att ens favorit framträtt.

 

 

 

   Under programmets gång fick vi se hur Marika anlände till arenan i Norrköping och hur Eric gick för att handla mat och blev påmind av personalen i butiken om att han och hans programledarkollegor faktiskt är ett team och bör hålla ihop. Även Marika fick samma budskap från en hockeyspelande flicka i Norrköping. I dessa förinspelade sketcher medverkande även Christoffer Nordenrot och Clara Henry. Sarah Dawn Finer berättade om en rolig blooper från när Mello senast var i Nyköping 2012 och då ljudet försvunnit i arenan - men inte i tv-apparaterna - under hela 17 minuter under livsändningen och Mellofantasten Karolina Pettersson körde en påannonsering då hon vunnit detta i en av många tävlingar under Musikhjälpens insamling för allas rätt att funka olika, och jag tyckte hon klarade sig riktigt bra.

 

Sedan kommer vi till två av programmets verkliga höjdpunkter. Först har vi Måns Zelmerlöw och Dotter som framförde Måns nya singel Walk With Me i en stilren och snygg MTV-doftande duett som man bara önskat att den varit med och tävlat men kvällens verkliga behållning var när Kodjo sjöng Hold Me Now till sin mamma som satt i publiken och ganska snart fick hjälp av Johnny Logan(!). Detta hade hållits hemligt fram till livesändningen och hade alltå inte varit med på genrepen! DET HÄR ÄR MELOFUCKINGDIFESTIVALEN!

 

*andas*andas*

 

Mot slutet av programmet var det så dags att avslöja vilka fyra bidrag som skulle gå till finalen i Globen den 9 mars och med på scen för att presentera detta var ingen mindre än Schlagergeneralen Christer Björkman som dessutom talade om live vilket startnummer de resterande finalisterna skulle få samt vilka startnummer de redan klara finalisterna hade. När kvällen var slut visste vi alltså finalens startordning och den är som nedan följer: