Jocke

Tonåriga Denise (Inez Dahl Torhaug) har haft ett struligt liv sedan hennes pappa Uno (Oscar Töringe) mystiskt försvann i jakten efter svaret på den stora frågan; är vi ensamma i universum? När hennes pappas bil plötsligt kraschlandar ner från himeln i en bondes lada söker Denise upp Unos gamla kompisar i föreningen UFO Sweden för att försöka lösa gåtan en gång för alla...

 

 

 

 

 

Crazy Pictures är ett filmkollektiv från Norrköping som i början av 2010-talet blev virala med sin kortfilmsserie Poesi för fiskar på Youtube och framförallt den i denna inkluderade Vaskduellen. 2018 släppte dem sin första långfilm på bio som var en crowdfundad katastroffilm titulerad Den blomstertid nu kommer och som vad den förlorade på sitt undermåliga manus tog igen med råge i leverans av specialeffekter och produktionsmässiga verkshöjd. Nu är dem tillbaka med en mer "traditionellt" finansierad sci-fi-rulle som baseras på den verkliga föreningen UFO Sverige som bildades i Norrköping på 1970-talet.

   Som jag nämnde ovan så hade Crazy Pictures tidigare långfilm ett ganska undermåligt manus och även om man förbättrat sig avsevärt till UFO Sweden så är det fortfarande ens stora akilleshäl, men jag skulle vilja påstå att Crazy Pictures har en ambitionsnivå och i övrigt verkshöjd som saknas i Filmsverige. Crazy Pictures strävar efter att göra annat än det traditionella snutfilmerna, breda dramakomedierna eller allvarliga kostymdramorna som annars är standard för det svenska biofilmsutbudet. Crazy Pictures satsar större och på renodlad genrefilm som inte tidigare gjorts i Sverige, och utöver ovan nämnda bristerna i manuset så levererar dem på helt rätt nivå. UFO Sweden är en fet sci-fi-rulle som förvisso håller igen med det visuella effekterna till tredje akten då man fläskar på rejält och det hela kryddas med en lagom dos av den humor som var en del av Crazy Pictures framgångssaga. Storyn befolkas också av skruvade men ändå grounded (min hjärna går för tillfället bet på motsvarande uttryck på svenska), tredimensionella karaktärer som man lär känna och bryr sig om och även om den är väldigt konventionell och traditionell så är det så välslipat och tight att man dras med och blir underhållen från första stund. Man märker här också att som jag tidigare nämnt så har Crazy Pictures en hög ambitionsnivå men ändå inte så hög att man inte kan ta sig upp på den vilket gör att man just landar i något som inte känns B utan på riktigt och osvenskt även om här samtidigt finns ett tydligt svenskt DNA och framförallt en stor kärlek till hemorten Norrköping och östgötskan, som förvisso bitvis används som ett humoristiskt grepp men aldrig för att förlöjliga. Man märker även att här finns en djup respekt för det community av människor som utgör UFO Sverige och man är aldrig heller där ute efter att på något sätt förlöjliga eller göra narr av dem.

 

Sammanfattningsvis så har Crazy Pictures med UFO Sweden återigen visat på att man har ambitionsnivån och musklerna för att leverera renodlad genrefilm och om man bara kan bli bättre på eller ta in hjälp med manusarbetet kommer man vara en högst behövlig urkraft att räkna med i det svenska filmlandskapet!