Lilla Melodifestivalen var ett tävlingskoncept i SVT mellan 2002-2015. Grunden i tävlingen var att barn i åldern 8-15 år tävlade med och framförde låtar som dem skrivit själva. Tävlingen fungerade under en period som uttagning till MGP Nordic som var en sorts nordisk barnvariant av Eurovision Song Contest som 2003 blev just Junior Eurovision Song Contest med flera utomnordiskt tävlande länder från EBU-samarbetet.
MGP Nordic uppstod dock igen 2006 då Sverige, Danmark och Norge drog sig ur Junior Eurovision Song Contest och 2007 gick även Finland med i MGP Nordic. MGP Nordic höll på till 2010 då tävlingen återigen lades ner. Sverige återgick då till att delta i Junior Eurovision Song Contest fram tills 2015 då man återigen drog sig ur tävlingen och lade även i samband med detta ner Lilla Melodifestivalen helt och hållet.
Men nu är det alltså dags igen. Lilla Melodifestivalen återuppstår. Inte som uttagning till MGP Nordic eller Junior Eurovision Song Contest utan som en egen tävling och har även bytt namn till Hello Mello. Konceptet är numera att 25 unga artister mellan 13-15 år gamla tävlar mot varandra med låtar skrivna av några av Sveriges främsta (mello)låtskrivare. Tävlingen är likt "riktiga" Mello uppdelad i fem deltävlingar och en final. Progressivt har man helt skippat blintarmsbihanget andra chansen, vilket man hoppas att även Mello gör snart. Vad vinner man då? Äran, och att få uppträda i Melodifestivalen följande år. Man får alltså inte en tävlingsplats i Melodifestivalen utan bara uppträda.
Ja, vad är då poängen med Hello Mello? Ska jag vara ärlig så vet jag faktiskt inte riktigt. Och ska jag vara ännu mer ärlig så känner jag mig inte jätteexalterad. Men jag har bestämt mig för att bevaka det precis som jag bevakar Melodifestivalen. Så Hello Mello kommer sändas varje söndag sex veckor framåt med start i söndags, den 27 oktober, och jag kommer blogga om det i vanlig ordning. Jag kommer kommentera på bidragen, programledarna och showen. Så, det finns väl bara en sak kvar att säga? Nu kör vi!
Bidragen:
Valencia Montpaz - Dancing All By Myself
Musikalartisten från Brasilien - eller om man så
vill; Klara Hammarström från Wish - får äran att
inleda hela kalaset och gör det med en dansant
poplåt, som tyvärr aldrig riktigt lyfter.
Leon Frohm - Better Days
Leon har ett i påan härligt norrländskt
lugn och skönt stil, men den försvinner
ganska fort när han går på scen och även
om låten är helt okej känns den inte alls
som den passar honom, och titeln Dancing
All By Myself hade passat bättre då Leon
merparten av tiden är ensam på scen, och
inte riktigt verkar veta vad han ska göra. Det
här är inte dåligt, det känns mest bara fel på
alla plan.
Black Roses - Only Strangers
Kvällens första fullpoängare bjöd garagebandet
Black Roses på och det här känns verkligen som
genuint garageband från tidigt 00-tal. Sångerskan
Pinya har en otrolig scennärvaro och ett eget ID
som går genom rutan! Det här är punkig rock med
precis rätt inslag av pop för att tilltala en bred publik.
Sora Elding - Stanna tiden
Näst på tur att entra scenen är också en riktig
fullpoängare i form av skådespelerskan och
musikalartisten Sora Elding som vi känner igen
från bland annat Ture Sventon och den magiska
lampan. Och Sora inte bara entrar scenen - hon
äger scenen! Hon gör det med en otrolig mello-
powerbalad som utan problem hade kunnat
sopa banan även i "riktiga" Mello! Att det finns
ett klipp med Sora som bebis som diggar till
programledaren Eric Saades låt Manboy är
väl också en bra spegling av generationsskiftet
i Mellovärlden?
Grannen Måns - Din DJ
Grannen Måns är förstås ögongodis - för sin
generation, så sitt ner Patrik Sjöberg - och hans
låt är skriven av bland annat Medina men även
om jag tror på att det är fest i Studio 1 på TV-huset
så lyckas han inte förmedla det ut till TV-soffan.
Sammanfattning:
Det märks att artisterna i denna uppdaterade upplaga av Lilla Melodifestivalen är just artister och att låtarna skrivits med hjälp av riktiga låtskrivare. Precis som i vanliga Mellon varierar förstås den objektiva kvalitén, men det här är bra.
Showen:
Hello Mello inleddes med några riktiga och iscensatta nyhetsinslag kring den "nya" tävlingen, med några välskriva skämt som att Pernilla Wahlgren sökt SVT för att få göra en kommentar men inte fått för att "hon har ingenting med det här programmet att göra" och att Nanne Grönvall blir avundsjuk för att hon inte får vara med. Sedan bjuds vi in i Studio 1 på TV-huset med Eric Saade och Malin Olsson som framför ett öppningsnummer om, ja, Hello Mello.
Det märks att vi är i etableringsfasen, men ganska snabbt förstår vi vad det handlar om; det här är Mello i mini-format. Ett öppningsnummer, fem artister, ett förinspelat humoristiskt inslag (om Erics något kyliga mottagande i TV-huset), en mellanakt (Linnea Henriksson) och så leverans av röstningsresultaten i två omgångar där en artist går vidare från varje. Två artister till final. Ingen andra chans. En timme sändningstid. Det är avskalat men inte innehållsfattigt. Det är effektivt men inte stressat. Kan det vara så att "riktiga" Mello skulle snegla på Lilla Melodifestivalen 2.0? Föreslår jag ett nerbantat Melodifestivalen? Jag vet inte riktigt. Allt jag säger är att det går att göra småskaligt och bra, om man vill. Hatten av till första deltävlingen av Hello Mello - förstklassigt programlett av Eric Saade och Malin Olsson!
Sammanfattningsvis:
Hello Hello Mello! Välkommna in i Mellofamiljen!
Min egen lista över vilka som är bäst:
1. Black Roses - Only Strangers
2. Sora Elding - Stanna tiden
3. Valencia Montpaz - Dancing All By Myself
4. Grannen Måns - Din DJ
5. Leon Frohm - Better Days
Foto: Valencia Montpaz, Janne Danielsson, SVT, Hello Mello
Foto: Leon Frohm, Janne Danielsson, SVT, Hello Mello
Foto: Black Roses, Janne Danielsson SVT, Hello Mello
Foto: Sora Elding, Janne Danielsson, SVT, Hello Mello
Foto: Grannen Måns, Janne Danielsson, SVT, Hello Mello
Foto: Malin Olsson & Eric Saade, Janne Danielsson, SVT, Hello Mello
0 kommentar(er)
