Tre unga tjejer som går i samma skola finner sig en dag drogade och bortförda av en för dem okänd man (James McAvoy). Mannen håller dem fångar i ett källarutrymme och de förstår ganska snart allt eftersom tiden går att han lider av DID (= Dissociativ identitetsstörning) - dvs att han har flera olika personligheter - och att de måste försöka komma underfund med om någon av personligheterna kan hjälpa dem att rymma...
M. Night Shyamalan är en regissör som gått mig lite grann förbi. Jag har bara sett en av hans tidigare filmer - The sixth Sence - men har förstått att han är lite av en ikon bland annat för Unbreakable med Bruce Willis och Samuel L. Jackson som det vad jag har förstått i efterhand refereras till i den för recensionen aktuella Split. M. Night Shyamalan är också ganska unik på så sätt att han aldrig gjort en uppföljare. Han har regiserat 14 filmer sedan 1992 och samtliga har varit original ideas. Så även Split.
Split handlar som sagt om tre tonårstjejer - kompisarna Claire (Haley Lu Richardson) och Marcia (Jessica Sula) och ensamvargen Casey (Anya Taylor-Joy) som Claire tvingats bjuda på sin födelsedagsfest av sina föräldrar - som alla ska åka hem tillsammans efter festen på en restaurang. De tre tjejerna hoppar in i bilen medan Claires pappa packar in Claires presenter i bagaget. Det är dock inte Claires pappa som sedan sätter sig i passagerarsätet utan en för tjejerna helt okänd person. Personen drogar ner tjejerna med en spray och när de vaknar upp igen befinner sig de alla tre i ett rum i vad som tycks vara någon form av källare. De förstår efter hand att mannen som fört bort dem har flera olika personligheter och att de olika personligheterna verkar agera självständigt men ändå har någon form av kontakt med varandra. Casey listar ut att de måste spela med och försöka komma underfund med om någon av personligheterna kan tänkas vara villg att hjäpa dem fly.
Mannen, som vi senare lär oss heter Kevin, har mycket riktigt den omstridda diagnosen DID - Dissociativ identitetsstörning - och en mycket extrem sådan. Kevin har efter att ha blivit utsatt för övergrepp av sin mamma utvecklat inte mindre än 23 olika personligheter. För detta gå han i terapi hos Dr. Karen Fletcher (Betty Buckley) och vi får genom deras sessioner veta att inne i Kevins medvetande sitter de 23 personligheterna på stolar som i ett väntrum och turas om att få del av "ljuset" som det kallas när en personlighet framträder. Den personlighet som styr detta heter Barry och är en modeälskare och kreatör. Dock har på senare tid den sjukligt pedantiska Dennis och den religiösa Patricia tagit överhanden och tillsammans med den 9-åriga pojken Hedwig, som har förmågan att sno år sig ljuset när han vill, tryckt undan Barry och de andra. Dennis och Patricia är övertygade om att det finns en 24:e personlighet - en övermänniska kallad The Beast - som är ämnad att träda fram och visa mänskligheten vad de verkligen är kapabla till. För att The Beast ska kunna framträda behövs dock offer - människooffer - som ska offras vid en cermoni. Det är här Claire, Marcia och Casey kommer in i bilden...
"Don't worry, he's not allowed to touch you. He knows what you're here for. He listens to me."
M. Night Shyamalan har i intervjuer sagt att han gillar att göra filmer som till en början ger sken av att vara en typ av film men sedan twistas till och blir något helt annat. Split målas upp som en kidnappningsthriller men tar sig allt mer och mer över till att istället bli något av en science fictionskräckfilm. Några av er kanske hoppade till där men sciense-fiction-genren handlar inte bara om rymdäventyr - dessa refereras ofta till som sci-fi - utan berättelser vars intrig genomsyras av vetenskapliga eller teknologiska spekulationer.
DID är en mycket omstridd och kontroversiell diagnos och forskarna är oense om den ens existerar och om den gör det i vilken omfattning. Split gör verklighet av att diagnosen finns och teorin att en människa med tankekraft och sann övertygelse kan förändra sin kroppskemi- och sammansättning. M. Night Shyamalan lyckas bra med att göra den här transformationen av filmens natur på ett sätt som gör den acceptansbar för oss som publik. Personligen föredrog jag kidnappningsthriller-delen men filmen som helhet fungerar.
Vi måste självklart diskutera James McAvoy. Kevin har som sagt 23 personligheter - och en 24:e som utvecklas under filmens gång - men det är "bara" 8 av dem som framträder under filmens gång (fast vi får vid ett tillfälle se en lista över alla av dem) och det är ju inte så bara. McAvoy växlar mellan den pedantiske och kalla Dennis, den stela men sammetslena Patricia, den 9-åriga Hedvig, den modeintresserade Barry, den filosofska Orwell, den diabetessjuka Jade samt djurhybriden The Beast och slutligen Kevin som ju är den ursprungliga identiteten. McAvoy växlar mellan dessa, ibland i samma scen, och gör även stundtals något så avancerat som att låta de olika personligheterna låtsats vara varandra. Allt detta gör han så snyggt att det bara är ta hatten av i en djup bugning.
Av de tre tjejerna som Dennis kidnappar är det Anya Taylor-Joys Casey som får ta mest plats och utan att säga för mycket så visar hos sig genom välkomponerade flashbacks ha en del gemensamt med Kevin. Claire och Marcia finns mest med för syns skull och Haley Lu Richardson och Jessica Sula får därmed inte överdrivet mycket att arbeta med. Filmens director of photography - Michael Gioulakis - har tidigare arbetar på It Follows och kameraarbetet känns igen därifrån, utöver några ytterst få vinklar där fokuset tycks ligga onödigt på Caseys klyka är det ett väldigt bra bildspråk som hjälper till att sätta stämningen och känslan för filmen.
"He's done awful things to people and he'll do awful things things to you."
Efter vad jag har förstått några år av filmer som varit besvikelser är M. Night Shyamalan back on track med Split som är right up his alley. Split är om än kanske lite lång men spänningen håller i sig hela vägen och den ställer intressanta frågeställningar kring det mänskliga psyket och vad det är kapabelt till.
Jag skrev tidigare att M. Night Shyamalan aldrig gjort någon uppföljare men frågan är om det kommer att ändras. Kanske kommer vi att få se en Split 2, eller blir det en Unbreakable 3? Allt det där förstår ni när ni sett Split. Split? Ja, det är även för- och eftertexterna som dupliceras flera gånger om och visas i ett rutnät som är 6X4 rutor.
Betyg: 3/5.
0 kommentar(er)
