Det nya coronaviruset håller fortfarade samhällen och världen i sina klor - faran är långt ifrån över - men efter att ha varit stängda sedan tidigt i våras beslutade Filmstaden sig för att lagom till att den varma sommaren tog fart att åter öppna sina biografer. Den 24 juni öppnade biograferna i Göteborg, Stockholm, Malmö och Västerås och i mitten av juli beräknas samtliga av deras biografer i landet att åter vara öppna (Vad som gäller för Svenska bio:s biografer vet jag i dagsläget inte). Men lördagen den 27 juni - när väderleksrapporten utlovade strålande solsken, klarblå himmel och 28-30 grader varmt - klämde jag och fyra filmälskande vänner in oss i en bil och körde upp till Bergakungen i Göteborg för en biodag!
På programmet denna härliga dag stod tre filmer; Radioactive, Weathering with You samt en klassikervisning av Christopher Nolans The Dark Knight* i IMAX och ni kommer nedan att få de två första recensionerna här på bloggen sedan den 17 mars (The Dark Knight har jag redan sett flera gånger och jag recenserar som bekant bara "ny" (bio)film här på bloggen), och förhoppningsvis kommer detta vara början på vägen mot ljuset i tunneln. En av de vänner jag var med uppe i Göteborg sa precis i början av pandemin - då de första restrektionerna började komma och flera filmer drog in/flyttade sina premiärer - att "När vi inte kan se film - då är katastrofen här". Men nu kan vi i alla fall återigen se film där den ses bäst - på bio!
*Filmstaden Klassiker-visar en rad av Nolans filmer inför hans nya stora film Tenet som i skrivande stund har premiär 13 augusti.
Radioactive - Ett allt för slarvigt och poänglöst (kvinno)porträtt.
Maria Skłodowska (Rosamund Pike) flyttar från Polen till Frankrike och Paris för att bedriva forskning kring radioaktivitet. I Paris tar hon namnet Marie och, efter att ha träffat och gift sig med vetenskapsmannen Pierre (Sam Riley), efternamnet Curie. Tillsammans bedriver de Maries forskning och upptäcker grundämnena radium och polonium men trots att forskningen blir världskänd och Marie tilldelas nobelpriset inte mindre än två gånger får hon ständigt uppleva hur det är att vara kvinna i en värld som styrs av män.
En film om Marie Curie - den första kvinnan att tilldelas Nobelpriset, som genomförde banbrytande forskning inom radioaktivitet, upptäckte två nya grundämnen och som dessutom är den första och enda personen som mottagit Nobelpriset i två gånger i två olika vetenskapliga ämnen; fysik och kemi - är verkligen på tiden och välkommet. Att hon spelas av talangfulla Rosamund Pike och för regin står Marjane Satrapi som tidigare gjort bland annat den briljanta filmen The Voices samt att Jack Thorne som skrivit manus har TV-serieuppföljarna till kultfilmen This is England på sitt CV bådar allihop gott. Det ska dock sägas att jag inte blev helt såld när jag såg trailern och tyvärr kan jag inte lovorda Radioactive så mycket som jag verkligen skulle vilja.
Radioactive känns på det stora hela allt för slarvig och hafsig. Innan jag såg filmen var vad jag visste om Marie Curie att hon upptäckte radium och polonium och att hon dog av följderna kring sin forskning kring radioaktiviet vilken också gav henne två nobelpris och efter att ha sett filmen är ungefär min kunskapsnivå lika stor. Jag kan inte säga att jag känner Maire Curie bättre efter att ha sett Radioactive, även om Rosamund Pike gör bra ifrån sig med det rappkäftiga manuset hon tilldelats som främst slår uppåt mot patriarkatet, och hon framställs mest som en excentrisk kvinna men utan något som helst fördjupande kring varför hon är som hon är. Vi får lite glimtar av att hennes mamma dog på sjukhus när hon var liten, och att hon sedan dess inte kan sätta sin fot på ett sjuhkus, men det är också det enda. Vi får inte heller någon närmare relation till någon annan karaktär i filmen och hela storyn är som sagt väldigt hafsigt skriven så vi har till och med väldigt svårt att på något sätt reagera när [!SPOILER ALERT!] Maries man Piere dör. Efter sin mans död inleder Marie en relation med en labbassistent som tidigare mest figurerat i bakgrunden och vid en middag tillsammans med sin fru. En fru som tillsyns försvunnit till en början men som sedan dyker upp för att bitchslappa Marie och sedan försvinna igen. Som sagt, detta är ett enda stor hafsverk.
Här finns dock några intressanta inslag. Jag gillar de animerade gestaltningarna av Maries forskning på atomnivå och greppet med att då och då hoppa framåt i tiden och visa vad Maries forskning och upptäckter lett till vilket senare kulminerar i en sorts drömsekvens där Maire går genom sjukhussalar med rader av människor som fallit offer för bland annat atombomberna i Hiroshima och Nagasaki samt kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Dock är det som sagt bara de negativa asspekterna av hennes forskning som kanaliseras och lyfts fram, eller ja, det kommer några rader i textform av de possitiva effekterna pecis innan eftertexterna men då har ju många i publiken redan början plocka ihop sina saker för att lämna salongen. Så frågan kvarstår vad man egentligen ville uppnå med det här porträttet? Det är en fråga som hänger obesvarad när jag lämnar biosalongen och jag tror på riktigt att filmskaparna själva inte har något bra svar.
Betyg: 2/5
Weathering with You - Anime som faktiskt tilltalar mig.
Den 16-åriga Hodaka (Kotaro Daigo) rymmer hemifrån till Tokyo där han stryker omkring på gatan i jakt efter ett jobb. Han blir anställd av Suga (Shun Oguri) - en man som tillsammans med en ung kvinna (Tsubasa Honda) skriver artiklar om myter och legender - men det är när han en dag räddar den unge Hina (Nana Mori) från några tvivelaktiga nattklubbägare som hans liv förändras för alltid. Hina är nämligen en solflicka vilket betyder att hon genom att be till vädergudarna kan få det att bli strålande solsken. Hodaka och Hina startar ett företag där de mot betalning ordnar solsken åt folk men de inser snart att överanvändandet av Hinas makter kommer med ett helt annat pris...
Jag kommer för att kunna recensera den här filmen fullt ut gå in på spoilande delar av dess slut så om du vill se den utan någon som helst spoilers så ska du inte läsa vidare här.
Jag ska börja med att säga att jag aldrig riktigt tilltalats av anime. Det är en animationsstil som jag förvisso rent obektivt kan se en viss charm och skönhet i men som personligen inte fångar mig. Jag har även lite svårt för det explosiva uttrycket i anime där det inre känslotillståndet basuneras ut med full kraft i det verbala och med en något hård och tilltwistad japanska. Sedan använder man även gärna soundtrack med sång och bombastisk musik för att ytterligare förstärka scener. Denna explosion av skrivande på näsan av känslor blir ofta nästintill pekoralt och får ofta en för västerländsk publik något ofrivillig komisk effekt av det hela. Jag följde alltså mest med på Weathering with You för att den var det som tidsmässigt passade bäst in mellan biodagens båda redan bestämda filmer - Radioactive och The Dark Knight - och för att man aldrig ska säga aldrig som saker. För det var faktiskt så att Weathering with You tilltalade mig mycket mer än vad anime-filmer brukar göra.
Visst, filmen har alla det där sakerna som jag radade upp ovan som normalt sätt stöter bort mig men här fanns det ändå någonting som gjorde att mitt intresse höll sig kvar trots alla dessa stilgrepp som vanligtvis får mig att zoona ut och bryta filmmagin. Det var något trollbindande med storyn och karaktärerna som verkligen fångade mig. Den var fin samtidigt som den tillåter dig att forma tankar kring vad den egentligen vill säga. Det finns säkert många olika tolkningar man kan göra men jag tolkar det hela så här:
I filmen träffar som sagt Hodaka solflickan Hina och de startar ett företag där de mot betalning gör så att det blir strålande solsken. Överanvändandet av Hinas krafter ruckar dock på vädermakterna och det slutar med att det istället kommer ett enorm skyfall som riskerar att översvämma hela Tokyo. Hina inser att vad som krävs för att balansen ska återvända är att hon offrar sig själv och far upp till himlen. Hodaka kan inte acceptera detta val och beger sig för att hämta tillbaka Hina och övertalar henne att komma tillbaka. Detta får som resutlat att skyfallet återkommer och stora delar av Tokyo och Japan översvämas - men Hadaka och Hina kan vara tillsammans. Man kan välja att se detta som en symbolik för klimatkrisen där människan skapat en ohållbar situation som man inser kommer att drabba större delen av befolkningen hårt men man vill inte göra några förändringar i sin bekväma vardag av välstånd som man prisar högt så man låter resten av världen gå åt helvete bara man själv kan fortsätta leva som man gör.
Även om man inte vill göra några djupare analyser kring filmen och dess symbolik så kan du även få ut något av att bara bevittna den faktiska handlingen som är väldigt fint berättad. Dock kan jag fortfarande inte helt bortse från de sakerna jag började med att lista som mina problem med anime så betyget blir inte högre än en stark 3:a men det är bra för att vara ett betyg som kommer från mig på en animefilm.
Betyg: 3/5
0 kommentar(er)
