Det råkade falla sig så att jag var uppe i vår kungliga huvudstad en helg i november när även Stockholm Filmfestival ägde rum och givetvis kunde jag inte hålla mig ifrån att klämma in några filmer mellan de huvudsakliga anledningarna till Stockholmsvistelsen. Här följer som brukligt är därför mini-recensioner av de filmer som jag såg. Enjöj:
12/11:
Living
Bill Nighy gör antagligen en av sina livs roller i denna nya tolkning
av Kurosawaklassikern Ikiru i regi av Oliver Hermanus. Jag har inte
sett "originalet" men denna version utspelar sig i London under 1950-talet
och handlar om Mr. Williams, en stel och grå herre som arbetar som
avdelningschef på County Hall i London. När Mr. Williams nås av
informationen att han lider av obotlig cancer och bara har sex månader
kvar att leva börjar han reflektera över om livet har mer att erbjuda än
hans inrutade konventionella vardag. Han gör det även till sitt hjärteprojekt
att driva igenom uppförandet av en lekplats som i åratal ratats och fördröjts.
Living är verkligen ut i fingerspetsarna en lika välgjord som lågmäld och
brittisk film, och då är den ändå regisserad av en sydafrikansk regissör
och baserad på ett japanskt verk. Den är utsökt i manus, regi, foto, kostym,
mask- och frisyr och har en otroligt stark cast men framförallt är det som
sagt Bill Nighy som glänser allra starkast i huvudrollen!
Betyg: 8/10
Love Accordng to Dalva
Den fransk-belgiska filmen Love According to Dalva handlar om
12-åriga Dalva som sedan hon var 5 år har uppfostrats av sin pappa
att vara en kvinna. Hon klär sig, för sig och talar som en kvinna - men
innerst inne är hon ändå ett barn. Ett barn som genomgår Kübler-Ross
fem faser av sorg när socialen och polisen griper in för att sätta stopp
för faderns sexuella övergrepp, övergrepp som Dalva lärt sig att se som
kärlek. Love According to Dalva är blott 1 h 23 min lång men känns
mycket längre, på ett bra sätt. Filmen ger oss verkligen tid att lära känna
och att känna med Dalva och Zelda Samson är fullkomligt magisk i
huvudrollen. Vi ska även ta i beaktning att detta är en regidebut(!).
Riktigt, riktigt bra film som inte viker sig för att skildra svåra och jobbiga
ämnen på ett respektfullt och icke-frossande sätt.
Betyg: 8/10.
The Beasts
Ett franskt par flyttar till ut till en fattig by på landsbyggden i Spanien
för att förverkliga sin dröm om ett egetförsörjande jordbruk. De hamnar
dock ganska snabbt på fel fot med grannarna, och speciellt två bröder
som sätter igång ett långt och utdragen psykologiskt spel som stegvis
intensifieras och blir allt mer hotfullt och våldsamt. The Beasts är till
en början riktigt, riktigt bra i både sin första och andra akt men tappar
något i dess tredje akt då det känns som att den inte längre riktigt vet
vad den vill säga eller göra, men överlag riktigt bra thriller.
Betyg: 7/10
13/11:
Lynch/Oz
Jag har ska pinsamt nog erkännas inte sett en enda av David Lynch
filmer men det hindrade inte mig ifrån att finna den här dokumentären,
som djupdyker i kopplingarna mellan hans filmer och The Wizard of Oz,
nog så intressant ändå. Den kändes dock tyvärr mer som ett antal avsnitt
av en dokumentärminiserie lagda på rad än som en film och även i längsta
laget.
Betyg: 6/10
0 kommentar(er)
