Jocke

Tredje filmen om Narnia, men var tog magin vägen?
Idag var det dags för familjen Gustafssons årliga tradition; att gå på bio på annandag jul. I år föll valet på The Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader eller som den heter på svenska - Berättelsen om Narnia: Kung Caspian och Skeppet Gryningen. Den tredje filmen om Narnia, baserad på den femte boken om de underbara landet.

                           

Andra världskriget rullar på. Edmund (Skandar Keynes) och Lucy (Georgie Henley) har tvingats flytta till sin odräglige kusin Eustace (Will Poulter). Efter att en tavla, med havsmotiv, löpt amok i det rum där de tre barnen befinner sig upptäcker de att de återvänt till Narnia. Fast mitt ute på havet! De blir snart upplockade av Kung Caspian (Ben Barnes) på hans skepp Gryningen. Tillsammans ger de sig ut på en färd för att söka reda på sju försvunna riddare och för att rädda Narnia undan en ond makt (ännu en gång)...

                       
                                    "This place just gets weirder and weirder!"


Klarar då den femte av C.S. Lewis underbara bokserie övergången till filmduken? Nja... Handlingen är kraftigt ändrad och blir ganska seg och förutsägbar. Tillsammans med de sju riddarna har även en stor del av den magin som fanns i boken (och de tidigare två filmerna) försvunnit spårlöst och återfinns mest i, den något nertonade, scenen med studsfotingarna och i filmens slutscen. Vad som dock inte försvunnit är C.S. Lewis härliga religösa inslag som kanske är väl övertydliga i slutscenen med Aslan (se slutcitatet i min recension) men den finns där iaf vilket är det viktigaste. utan den skulle storyn i alla filmer/böcker förlora sin poäng.

Det bästa med skeppet gryningen är Will Poulter som bokstavligt talat räddar hela filmen med sin fantastiska tolkning av kusin Eustace. Med sitt klockrena minspel och klumpiga kroppsspråk är han ett nöje att skåda! Poulter höjer på egen hand mitt slutbetyg på filmen med ett snäpp från en tvåa till en trea och gör att Skeppet Gryningen blir en godkänd Narnia-film. Men missförstå mig inte. Jag tycker att Kung Caspian och Skeppet Gryningen är en bra, och stundtals underhållande, film men jag hoppas att nästkommande är bättre och att man då lyckats hitta tillbaka till den magin som man slarvat bort i strävan efter att göra en häftig 3D-film...

                         
 

Lucy: Aslan, will we ever meet with you in our world?
Aslan: You shall.
Lucy: How?
Aslan: Because there I have another name. You must learn to know me by that name. This was the very reason why you were brought to Narnia, that knowing me here for a little, you may know me better there.

Betyg: 3/5

 

#1 - Erica

Jag älskar den här filmen! ♥