Som sagt har det gått 16 år sedan den senaste Änglagårdfilmen vilket märks. Skådespelarna har åldrats synbart och en av karaktärerna har fått skrivas ur handlingen då skådespelerskan som gestalltade Rut Flogfält avled i cancer 2001. Under filmens gång hedras minnet av Viveka Seldahl genom tillbakablickar på hennes karaktär som man skrivit ut ur handlingen genom att helt enkelt låta även denna dö i sjukdom. När Axel Flogfält (Sven Wollter) reser sig upp och talar på begravningen känns det väldigt äkta. Sven och Viveka var gifta från 1971 och fram till hennes död. Han talade inte till Rut. Han talade till Viveka...
Vieka Seldahl
15 mars 1944 - 3 november 2001
Recensenterna har inte låtit rosorna falla över denna film och det högsta betyg jag sett är så lågt som 1/5. Jag kan förstå och hålla med om all kritik som jag läst för detta är ingen bra film - för en recensent.
För en "vanlig svensson" som sett de tidigare filmerna är den däremot skitbra! Jag kan inte låta bli att tycka det!
Jag vet att öppningsscenerna är väldigt plumpiga när Molly gråtande (hon är inte Helenas riktiga dotter för inte) ger en ganska tunn nödlösning till varför de bör återvända till Yxared. Att manuset i filmen bygger till stor del på improvisation märks starkt här där manuset kanske borde ha varit lite mer uppstyltat men men. Huvudsaken är att Fanny, Zac och Alice återvänder till Yxared och vad ska hända sen?
De båda tidigare filmerna har byggt på kulturkrockarna mellan stadsbor och bybor men när det inte finns någon mer kultur att krocka, vad gör man då? Man kör på med humor istället!
Tänk er Maria Lundquist i en film där manuset ska improviseras fram! Där trivs hon och det märks när hon drar på om det mest märkliga saker som inte alls har med samtalsämnet att göra men får det att ändå passa in utan att det blir konstigt. Varför jag nämner just Maria är därför att det är hennes karaktär Anki som sätter fart på handlingen i filmen med den i Yxared alltid lika effektiva djungeltelegrafen.
Radarparet Mårten och Per-Ove är tillbaka men är de sams?
Eller handling föresten? Det finns egentigen ingen direkt handling i tredje Änglagårdfilmen och ingen röd tråd. Den består mer av små roliga historier som knyts samman för att de råkar utspela sig på samma plats.
Det enda jag kan tycka är direkt dåligt med filmen är de många tillbakablickarna på de tidigare filmerna som ibland blir för många och onödiga. Tillbakablickarna på Per Oscarssons karaktär Eriks begravning i första filmen blir dock extra starka och fina att se efter nyårshändelserna och det blir en oplanernad hyllning även till honom.
Änglagård - tredje gången gillt är en film gjord Till publiken, För publiken. Inte recensenterna...
Här har vi dom två faderskandidaterna men vem av dem är det?
Betyg: 4/5
10 kommentar(er)
