W..O..W...!
Joseph Kosinski på manus och regi, Jerry Bruckheimer producerar, Hans Zimmer komponerar musiken, Brad Pitt i huvudroll. Tillsammans med resten av produktionen funkar de som ett väloljat F1-team som i kombination med ny, banbrytande kamerateknik där man placerat IMAX-kameror från allt tänkbara vinklar på en F1-bil skapat vad som närmast kan beskrivas som en gastkramande racingthriller!
Är det egentligen vid närmare skärskådning ganska ihåligt och med slitna genreschabloner? Ja, kanske, det. Det här är inget banbrytande när det kommer till handling och karaktärer. Vi har Brad Pitts trötta gamla cowboy som kommer in med sin egna jag-klarar-mig-själv-och-jag-vet-bäst-stil och don't play well with others för att sakta men säkert inse att det är just samarbete som är nyckeln till framgång. Kommer han att ha hoppat i säng med teamets technical director om typ 5 sekunder tidigare proklamerat att hon inte blandar jobb och förhållande? Svar: Har påven en rolig mössa? Vi har förstås också "ungtuppen" Joshua Pearce spelad av Damon Idris som mest av allt vill hävda sig och känner en enorm press. Lägg där till att handlingen i sig är ganska klassisk och förutsägbar: Sonny Hayes kommer in för att rädda ett team som ligger i botten av tabellen efter halva säsongen. Kommer han att lyckas ta dem till toppen innan säsongen är slut? Vad var det vi sa om påvens roliga mössa?
Men allt det här spelar ingen roll. För där och då i biosalongen så sitter du inte i en biofåtölj - du sitter bakom ratten på en F1-bil i 300 km/h och är medryckt varendaste sekund! Och det är det här som är filmens styrka - den gör vad den ska, och den gör det extremt bra! Hela filmen andas också av en enorm äkthetskänsla.
Jag är ska sägas inget större fan av F1, men jag har läst på om att filmen har spelats in under faktiska race där filmteamet fått med en extra bil i varje race och både Brad Pitt och Damon Idris har lagt 7 månader på sig att lära sig köra F2-bilar (som sedan byggts om till att ser ut som F1-bilar) och det är också dem själva som gör det mesta av körningen i filmen. Som jag nämnde i handlingsbeskrivningen så lade Pitts karaktär av med F1 efter en svår olycka. Flashbacksen till den olyckan är autentiska bilder från en av det värsta F1-olyckorna i historien. Återigen, allting känns äkta för att det är äkta!
Hela F1 osar av en enorm kärlek till film och till hantverket bakom vad som gör en film till en bra film! Det här är rent och skär kärlek!
Betyg: 9/10
0 kommentar(er)
