6 Maj 2025 - 10:00
Den medelålders ensamma mannen William (Daniel Craig) träffar och förförs en dag av den unge mannen Eugene (Drew Starkey) och en känslomässig bergochdalbana för dem båda tar sin början.
Querelle. Vilken film! Jag fullkomligt trollbinds av det Tom of Finland:eska uttrycket och en fantasivärld med ständig solnedgång som samtidigt brottas med verkliga frågor och dilemman. Jag dras in och rycks med i den något snåriga berättelsen med hastiga svängar och många avstickare som man inte alltid hänger med exakt på vad de vill säga, men det spelar inte heller någon direkt roll. Vi kan likt sjömännen i filmen lägga till i filmens hamn och bara vara. Att den här queera extravaganta film gjordes 1982 är också helt sinnes, men förstås på ett bra sätt!
Så skrev jag i min recension av just Querelle från 1982 som också varit inspiration för Call Me By Your Name-regissören när han skapade Queer. Och man kan väl säga att jag trollbinds även i Queer av det visuella anspelningarna på Querelle och på den övergripande tonen av en sorts queer fantasivärld men som ändå ligger extremt nära vår egen. Dock har jag svårt att ta till mig storyn fullt ut och (kärleks)relationen mellan Craig och Starkey, även om båda gör ett magiskt bra jobb. Men felet ligger hos mig då jag generellt har svårt för, eller i alla fall börjar tröttna på, kärleksrelationer där det är förälder-barn-åldersskillnad på parterna (oavsett sexuell läggning eller könsidentitet). Så ja, man kan väl säga att Queer är Querelles kusin från landet, i alla fall i min bok.
Betyg: 6/10
0 kommentar(er)
