
SPOILER FREE REVIEW!
"Do something different with this one". Så löd instruktionen som Marvelproducenten Kevin Feiges gav till regissören Jake Schreier och han tog honom på orden.
Thunderbolts* är till stor del något nytt, men ändå grundat i MCU som vi känner det. På ett sätt är det till och med en tillbakagång till de tidiga faserna där man inte behövde ha sett alla filmer - och numera tv-serier - för att hänga med i handlingen. De delar man behöver veta får man veta genom dialogen men utan att det känns allt för mycket som exposition. Thunderbolts* känns samtidigt på många sätt mognare och vuxnare. Det är en karaktärsdriven berättelse med tyngd och man avbryter inte känslosamma stunder med sköj-skämt.
Men, här kommer ett men. Det känns också lite för enkelt. Lite för rakt på sak och väl övertydligt på sina ställen. Det undgår ingen vad man vill säga, för man säger det ordagrant. Jag hade önskat att man vågat göra mer omskrivningar och lita på att budskapet inte går förlorat.
Men, här kommer ännu ett men, det är ändå bra. Det är underhållande och oväntat berörande och jag vill framförallt lyfta fram Florence Pugh och Lewis Pullman som jag önskat hade kunnat få mer screentime att utveckla sina karaktärers relationer. Överlag känner jag att man lätt hade kunnat göra filmen längre och på så sätt ge oss mer av karaktärerna och inte nödvändigtvis action som också klädsamt står tillbaka för just det karaktärsdrivna. Den actionen som finns för handlingen framåt.
Hade jag en känsla när jag klev ut ur salongen att jag ville göra en Toker och springa in och se den direkt igen. Ja. Och hade jag haft tiden där och då så hade jag gjort det. Det är bara att som flera andra konstatera; Marvel is back!
Betyg: 7/10