Clover (Ella Rubin) och hennes fem vänner åker ut på en road trip för att leta efter hennes syster som försvann mystiskt för ett år sedan. Spåren leder dem till ett hus mitt ute i en skog. När de kommer in i huset inser de att någon - eller något - försöker döda dem. Varje gång de dör börjar dagen om från det ögonblick de klev in i huset. I huset finns ett timglas och snart inser de att för att ta sig därifrån måste de hitta ett sätt att överleva tills alla sanden runnit ner...

Svenskbördige skräckregissören David F. Sandberg - mest känd för sin kortfilm och sedemera långfilm Lights Out (2013/2016) - är tillbaka med ännu en skräckrulle, denna gång baserad på ett TV-spel (något jag inte visste på förhand).
Premissen är lika enkel som den är effektiv; ett ungt kompisgäng åker ut för att leta efter en av dems syster som spårlöst försvunnit ett år tidigare. Sökandet för dem till en mystisk glänta i en skog med ett hus där något ondskefullt försöker döda dem. Varje gång de dör börjar deras dag i huset om och det enda sättet att kunna lämna området är att hitta ett sätt att överleva hela dagen.
Som sagt; enkelt och effektivt och David F. Sandberg överarbetar inte heller det hela. Karaktärerna är schabloner men med tillräckligt med personlighet för att vi ska heja på dem - eller vilja ha ihjäl dem - och även om filmen är mycket så märker man hela tiden att Sandberg kommer från lågaffektiv kortfilmsskräck och utnyttjar de små medlen till max.
Until Dawn är inget minnesvärt mästerverk men en underhållande film för stunden som gör jobbet och gör det bra.
Betyg: 6/10